Vad du (kanske) får avstå från om du flyttar till Grekland
Om du funderar på att flytta från Sverige till Grekland är det kanske för att få tillgång till en massa saker som vi har brist på i Sverige. Sol och värme, kanske? Billiga och goda frukter och grönsaker? Listan kan göras lång, som det brukar heta. Men det finns också saker som du bör vara beredd på att klara dig utan. Här är ett axplock.
Snus
Det finns en slags livlina för nordbor i Grekland. Den består av pendlare, exempelvis kabinpersonal på charterflyget, som tar med sig snus till de snus-abstinenta. Det är inget att skoja om. Snusare är minst lika nikotinberoende som rökare. Hur illa det är beror på vem du frågar, men inte ens Swedish Match förnekar att det åtminstone ger samma beroende att snusa som att röka.
Snus är förbjudet i hela EU, utom i Sverige. Däremot får du, för eget bruk, ta med dig upp till ett kilo snus till Grekland, vilket motsvarar 40 dosor. Med hjälp av besökande från Sverige och livlinor, som i praktiken ägnar sig åt smuggling, kan normalsnusaren för det mesta upprätthålla sitt missbruk. Men det kan ändå vara läge att göra sig kvitt snusberoendet inför flytten, eftersom det är rätt bökigt. Risken att abstinenta snusare tar till cigaretter som substitut är dessutom stor.
Emellanåt har det gåt att köpa snus i butikerna. Plötsligt hade vår lokala jourbutik ett ställ med snusdosor bredvid kassan, det försvann efter några månader, eftersom det var olagligt. I sociala media diskuteras ofta var det går att köpa snus och tipsen haglar. Men de som säljer snus i Grekland bryter alltid mot lagen.
Svenskt öl
Det finns de som saknar Pripps Blå och Mariestad när de flyttar till Grekland. Det är ganska obegripligt, eftersom det finns gott om öl som smakar likadant i Grekland. Visst finns det gott svenskt öl i Sverige, men om du är så intresserad av öl kan du glädja dig åt alla nya fantastiska småbryggerier som har öppnat de senaste åren.
Sill, ansjovis och gravlax
Det är svårt att få tag på inlagd sill i Grekland. Deras egna marinerade fiskar är oftast betydligt saltare, i Sverige används mycket socker som konserveringsmedel. Rökt lax finns i butikerna, däremot är det svårare att hitta gravlax.
Lösningen är att göra det själv. Att lägga in sill och grava lax är inte särskilt svårt. Sill finns förstås inte i Grekland, men det finns liknade fiskar. Varför inte Gavros? Recept finns det gott om på Internet, men tänk på att salthalten är högre i Medelhavet, så dra ner på saltet i marinaden.
Det finns faktiskt dill i Grekland. Det heter άνηθο (anitho) och smakar nästan precis som hemma. Men den smakar lite mindre, så överdosera gärna.
Ansjovis finns alla möjliga sorter, men de är oftast inlagda i olja och kryddade helt annorlunda än i Sverige. Detta är en av d få saker vi brukar ta med från Sverige.
Annan julmat
Även här handlar det om matlagning från grunden. Julskinkan tar tio dagar att göra i stället för en, julsenapen måste stå i några dagar innan den smakar som den ska. Men alla ingredienser finns att få tag på. Lutfisk går säkert att ordna, med samma torkade fisk som används till bakaliaros, men man kan fråga sig varför. Här finns en utförlig artikel om hur du ordnar en svensk jul i Grekland.
Svenskt bröd
Det kan vara mycket svårt att få tag på grovt rågmjöl, sirap och andra saker som vi använder för att baka svenskt bröd, som rågbröd och knäckebröd. En del butiker säjer Wasaknäcke, Finnkrisp och annat, men vi anser inte att det är värt att jaga sådant i Grekland. Ibland bakar vi eget knäckebröd till jul, men det blir inte som i Sverige. Som tur är börjar de grekiska bagerierna utöka sortimentet och säljer inte längre bara stressbakat vetebröd som blir gammalt efter tre timmar. Sådant bröd är uppskattat av kunderna, så man måste vara morgonpigg för att komma över det.
Svenska skaldjur
Detta är den enda mat vi verkligen saknar i Grekland. Nordsjön har fantastiska skaldjur. Den ringa salthalten och det kalla vattnet skapar idealiska förutsättningar som inte finns i medelhavet. Vi följer ett eget recept för att skapa svensksmakande räkor av grekiska garides, i övrigt får vi klara oss utan. Men vi har tre gånger flugit ner till Kreta med nykokta Vätternkräftor i bagaget, för att kunna bjuda våra vänner på kräftkalas.
Kalles och annan kaviar
Kalles Kaviar är ungefär lika svår att få tag på i Grekland som snus, trots att den inte är förbjuden. Givetvis finns det ”svenskshoppar” som säljer det och föreningar för svenskar i Grekland gör gemensamma inköp. Men du hittar inte Kalles Kaviar i Grekiska butiker. De flesta länderna i världen har sin egen variant på mat av romsäckens innehåll. Den vanligaste i Grekland är taramasalata, ett standardtillbehör på en grekisk mezete.
Samma sak gäller förstås Kalixlöjrom. Men det finns annan sorts rom i butikerna, om du vill ha en klick på en blini. Eller på en Toast Skagen, som du har gjort med hjälp av receptet på svenska räkor.
Gräddfil
Gräddfil får man tillverka själv, genom att blanda yoghurt, mjölk och grädde till önskad syra och konsistens. Det blir aldrig riktigt samma smak, men det går att komma nära nog för att den ska fylla sitt syfte.
Gräslök
Gräslök heter είδος κρεμμυδιού (Idos kremidiou) på grekiska. Det är mycket svårt att hitta. Vi brukar ersätta med finhackade stjälkar från salladslök, som är lätt att få tag på.
Snaps, glögg och punsch
Köp billigt vin och billig vodka, slå upp recept på internet och krydda själv. Eller ta med essenser från Sverige. De räcker länge och tar väldigt lite plats i bagaget. Du kan ta med 20 flaskor i handbagaget om du vill, det lär räcka ett tag. Det finns även punchessens, men den smakar sådär. Du får nog klara dig utan punsch om du flyttar till Grekland.
Mjölk och grädde
Grekland ligger väldigt långt söder om den så kallade olivoljegränsen, som går någonstans i Mellaneuropa. Norr om den steker man i smör, söder om den i olivolja. Grekland har mindre än hälften så många kor som Sverige och väldigt få matrecept som kräver mjölk eller grädde från kor. Det mesta av den mjölk som produceras går åt till att tillverka yoghurt. Den mjölk som säljs i butikerna är oftast hårdpasteuriserad och smakar därför lite ”kokt”, men den duger i capuccinon. Smöret är kritvitt och grädden är ofta uppblandad med vegetariska ämnen.
Många svenskar jagar ”äkta” vispgrädde” med fetthalt på 40%. De har väldigt svårt att hitta någon, vilket beror på att efterfrågan är i princip noll i Grekland. Det enklaste är nog att vänja sig vid att pannkakorna smakar annorlunda i Grekland. Man kan tycka att det finns värre anpassningar att ta sig igenom om man flyttar till andra ändan av Europa.
Svenskt kaffe
Svenskt kaffe existerar förstås inte i verkligheten, eftersom allt kaffe vi dricker i Sverige kommer från Sydamerika, Asien eller Afrika. Svenskrostat kaffe (Gevalia m fl) finns förstås inte i Grekland. Vi har inte köpt sådant kaffe på över 30 år, så vi förstår inte problemet. Vi har en utmärkt espressomaskin med kvarn i vårt hus på Kreta och det finns gott om butiker som säljer hela kaffebönor. Om du vill göra filterkaffe av svensk modell kan du säkert hitta bönor som passar och butikerna kan mala det åt dig. Fråga efter καφές για φίλτρο (kafes ja filtro) och säg att du vill ha det άλεσε (alese). Eller gå på ett café och beställ καφές για φίλτρο.
Stearinljus och andra Ikeasaker
Jodå, många svenskar saknar de fina stearinljusen som finns på bland annat Ikea. Gå till ikea.gr och sök på ”Jubla”. En 20-pack kostar 4,99 euro.
Faktum är att allt som säljs på Ikea heter likadant överallt. Så här gör vi: Vi öppnar en flik med ikea.se och en med ikea.gr. Vi söker efter produkten på den svenska sajten och skriver sedan in namnet på den grekiska. Det fungerar nästan alltid. Vi har köpt massor av saker med den metoden.
Choklad och annat godis
Med två diabetiker i familjen är brist på Marabous mjölkchoklad och Fazers lakritskonfekt ett ganska litet problem. Det finns gott om sötsaker i Grekland och det borde gå ganska snabbt att programmera om smaklökarna. Gelégodis från Harbio finns överallt.
Svensk radio och TV
Av rättighetsskäl har de svenska radio- och TV-företagen filter som stoppar alla som är utanför Sverige. Det är enkelt att ta sig runt, genom att installera en VPN-tjänst på sin dator, mobil eller smart-TV. Vi använder Surfshark, som kostar några svenska hundralappar om året. Tack vare den kan vi också titta på grekisk TV i Sverige. Det är inte olagligt att använda VPN-tjänster, men räkna ändå med att TV-bolagen gör vad de kan för att stoppa dig.
För att titta på Netflix behöver du ingen VPN-lösning. Logga in som vanligt så får du tillgång till det grekiska utbudet. Oftast finns det svensk text, det finns alltid engelsk.
Svenska böcker och tidningar
Spara skogen, använd internet. Vi läser DN och SvD och lyssnar på Dagens Eko varje dag i Grekland, det ingår i frukostritualen. Böcker läser vi på nextory.se eller Stadsbiblioteket. Svenska tidskrifter finns på readly.se. Det finns många andra tjänster.
Online
Jodå, visst går det att köpa det mesta av de här sakerna online. Undantaget är snus och alkoholdrycker. Den mest stabila resursen är Baltic Products, Som har sålt skandinaviska produkter utomlands i över 20 år. De ”Svenskshoppar” som finns i Grekland beställer förmodligen sina produkter därifrån. Där kan du, förutom mat, köpa Lovikkavantar, träskor och osthyvlar. Färskvaror får du förstås klara dig utan, men Västerbottenost och Mariestads alkoholfria finns att köpa, samt svenskt kaffe till grisfesten. Nätbutiken är mer välsorterad på svensk mat än de flesta svenska kvartersbutiker.
Men den här artikeln handlar inte om det. Den handlar om hur du kan trolla fram svensk mat och dryck av sådant som finns i grekiska butiker. Det är mycket roligare, billigare och mer belönanande. Att lägga upp hemgravad lax med hemgjord gravlaxsås på tallriken är en otroligt mycket bättre upplevelse än att klippa upp en vakuumpack som du har beställt på nätet.
Och så resten
De där ljusa sommarkvällarna får du klara dig utan, liksom de korta vinterdagarna. Om du inte bygger en själv får du klara dig utan bastu, liksom vinterbad i isvak.
En del svensk ordning och reda, med sopsortering, ordnad parkering och upplockat hundbajs är svår att hitta, även om det sakta blir bättre. Punktlighet är en bristvara i Grekland. Det saknas en hel del regler i Grekland, andra finns men ignoreras av stora delar av befolkningen. Om du har svårt att stå ut med sådant så får du problem.
Det vi saknar mest i Grekland är faktiskt svenskarnas relativt civiliserade beteende i trafiken. Det är inte bara av nostalgiska skäl, Greklands vägar är de facto betydligt farligare än de svenska. Rattfylleri, fortkörning, aggressivt beteende, farliga felparkeringar…
Vi saknar också det svenska miljötänkandet. Fungerande retursystem, återvinning, elfordon och alla andra saker som gör att svenskar snitt lämnar ett betydligt mindre klimatavtryck än grekerna. År 2022 släppte Sverige, enligt Eurostat, ut 7,9 ton växthusgaser per capita, vilket är lägst i EU. Grekland släppte ut 11,8 ton per capita. Det finns många artiklar som handlar om den saken på Grekland All Exclusive. Vi gör vad vi kan för att hålla nere vårt klimatavtryck, vare sig vi är i Grekland eller Sverige.
Hur ska man tänka om mediciner och t.ex ögondroppar och insulin?