Om Greklands 200-årsjubileum 25 mars – Del 1
Torsdagen den 25 mars firar Grekland sitt 200-årsjubileum. Grekland All Exclusive vill gärna uppmärksamma det och vi gör det med en serie nyskrivna och uppdaterade artiklar som handlar om det moderna Greklands historia, från 1821 fram till i dag. Den här artikeln handlar om vad som hände 25 mars 1821 och vad som händer 25 mars nuförtiden.
De grekiska skolbarnen har i generationer fått lära sig att revolten mot ottomanerna inleddes 25 mars 1821. Den här sortens berättelser har ofta ett sagans skimmer över sig och de har ofta liknande struktur som antikens berättelser. Så är för övrigt fallet med de flesta länders nationella myter. På samma sätt fick vi i skolan lära oss en massa sagor om Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Det vi vet är att revolutionen inte inleddes 25 mars, men att datumet ändå hade betydelse i sammanhanget.
Parader och flaggviftande
I dag firas dagen, som är en av Greklands två nationaldagar och allmän helgdag, med parader. Skolbarn, militärer, poliser, präster och potentater paraderar till marschmusik, stridsflygplan och helikoptrar flyger i formation ovanför. En elev utses till flaggbärare och det är samma diskussion om detta som det har blivit om vem som ska vara Lucia i de svenska luciatågen. Fram till 2017 var det alltid eleven med högst betyg som fick bära flaggan, men Syrizaregeringen beslutade då att lotten skulle avgöra i fortsättningen. Det blev förstås ett väldigt oväsen från oppositionen och när Nea Demokratia kom till makten ändrades lagen så att det åter är betygen som avgör vilka sjätteklassare som ska bära flaggan 25 mars och på Oxi-dagen 28 oktober.
Givetvis är allt detta inställt i år, på grund av pandemin. Paraderna ställdes in redan 2020, eftersom hela Grekland försattes i lockdown två dagar tidigare.
Frihet eller döden!
Grekland hade varit en del av det Ottomanska imperiet sedan 1453. Grekerna gjorde många misslyckade försök att frigöra sig, men i början av 1800-talet hade imperiet försvagats så mycket att det var dags för ett nytt försök. Dessutom inspirerades många av andra revolutioner i Europa. Tiden från det sena 1700-talet till mitten av 1800-talet brukar kallas revolutionernas tid. Den började med franska revolutionen 1789 och spred sig sedan till bland annat Portugal, Spanien, Italien och Grekland.
Vännernas Förbund
Revolten startade faktiskt långt ifrån det som i dag är Grekland. Det fanns greker på ett mycket större område än så och redan 1814 bildades ett hemligt sällskap, Filiki Eteria (Vännernas Förbund) bildades i Odessa, i nuvarande Ukraina för att planlägga revolten. Det var Filiki Eteria som började använda slagordet Eleftheria i thanatos – Frihet eller döden – som valspråk för revolutionen. Uttrycket hade redan då funnits med länge i grekiska sånger som handlade om uppror mot ottomanerna. Det finns numera invävt i den grekiska flaggan.
Tanken var att samtidigt starta revolter på Peloponnesos, i Konstantinopel och på Balkan. Revolutionen skulle starta 25 mars 1821.
Nu blev det inte så. Turkarna fick nys om planerna och några drog sig ur, så revolutionen fick tidigareläggas. Den första revolten startade i nuvarande Moldavien redan 6 mars, men den slogs snabbt ner av ottomanerna.
Den 17 mars startade manioterna revolten mot ottomanerna på Peloponnesos. Manioterna var, och är, en etnisk grupp från det otillgängliga området Mani på södra Peloponnesos. Manioterna sägs härstamma från Sparta, en av de grekiska stats-stater som hade sin storhetstid runt 600-talet före Kristus.
Ärkeängeln Gabriel och biskopen av Patras
Vad hände egentligen 25 mars 1821? Den dagen ska biskop Germanos III av Patras ha hissat den grekiska flaggan från klostret Agia Lavra utanför Kalavrita på Peloponnesos. Därmed gick kyrkan officiellt med i frihetskriget. Dagen var väl vald av biskopen, eftersom det var just den dag då, enligt Bibeln, Ärekeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och berättade att hon skulle föda Guds son. Så här står det i Lukasevangeliet:
”I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ’Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.’ Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ’Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut’.”
Lord Byron
Därmed var frihetskriget igång. Det spred sig över Grekland och frihetskämparna fick så småningom stöd från Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Runtom i Europa, även i Sverige, bildades Filhelleniska (Greklandsvänliga) sällskap som på olika sätt försökte hjälpa frihetskämparna. Den mest kände av dem var den unge engelske poeten Lord Byron, som satsade stora delar av sin förmögenhet och reste ner till Grekland för att delta i kampen. Han dog av sjukdom i Messalonga 19 april 1824, bara 36 år gammal. Även Sverige hade ett Filhellenskt sällskap, som mellan 1826 och 1827 samlade in omkring 35 000 kronor till den grekiska frihetskampen. Det kan låta lite, men det motsvarar faktiskt 3 miljoner kronor i dagens penningvärde.
Även i andra delar av det Ottomanska imperiet, ända till Cypern och Kreta, hissades snart grekiska flaggor och frihetskriget startade. Hur det gick ska vi berätta i en senare artikel.
Våfflor och lutfisk
I Sverige är Marie Bebådelsedag numera en rörlig helgdag i kyrkoåret och infaller numera alltid en söndag. Men vi har kvar 25 mars ändå. Det är våffeldagen, vilket beror på att dagen förr kallades Vårfrudagen. Så när grekerna firar nationens födelse och Marie Bebådelsedag äter vi våfflor.
Innan vi blev kristna var det vårdagjämningen 20 mars som firades, dygnet då dag och natt var lika långa. De asatroende höll segerblot denna dag och offrade till gudarna. Antikens greker hade fest i en vecka.
I Grekland äter man traditionellt Bakaliaros med skordalia 25 mars. Det hela påminner om vår lutfisk, men grekerna friterar den och serverar med vitlöksröra. Det är riktigt gott (till skillnad mot lutfisk). Du hittar ett recept här.