Greklands hälsominister: Det blir ingen ny lockdown!

Det blir ingen ny allmän nedstängning av det grekiska samhället, trots att omikronvarianten har komit till landet. Restriktionerna ska även i fortsättningen riktas mot landets ovaccinerde. ”Vi kommer att ta till de åtgärder som krävs” sade hälsominister Thanos Plevris på söndagen i en intervju i den grekiska TV-kanalen Mega TV. Vi passar på att göra en sammanfattning av pandemin 2021.

---

”Vår inriktning är att restriktionerna i första han ska gälla de ovaccinerade. Vi försöker hålla oss till den inslagna kursen”, sade Thanos Plevris, samtidigt som han pekade på behovet att öka vaccinationstakten, innan omikronvarianten hinner få fäste på allvar.

Det är fortfarande deltavarianten som dominerar i Grekland. Den senaste månaden har antalet insjuknade minskat med 28 procent på en månad och nu börjar även trycket på sjukvården minska. Samtidigt har omikronvarianten fått flera länder, bland annat Holland, att åter stänga ner samhället och från och med i dag, söndag, gäller skärpta regler för inresa till Grekland. Nu måste alla, även de som är vaccinerade, ha ett högst 72 timmar gammalt PCR-test eller ett högst 24 timmar gammalt antigentest. Läs allt om de nya reglerna här.

Allt är redan stängt för de ovaccinerade

Frågan är vilka nya regler som kan riktas mot de ovaccinerade. De är redan i dag utsatta för nästan lika hårda restriktioner som gällde för hela befolkningen för ett år sedan. De är dessutom tvungna att testa sig minst två gånger i veckan för att bli insläppta på skolor och arbetsplatser. Ovaccinerade vårdanställda är utestängda från jobbet utan lön och från nästa år väntar böter för alla ovaccinerade från 60 års ålder och uppåt. Alla vuxna greker erbjuds en tredje dos.

Ytterligare riktade restriktioner, exempelvis nattligt utegångsförbud för ovaccinerade, skulle kräva drakoniska kontrollinsatser, där poliser stoppar medborgare på gatan och kräver att få se deras vaccinationsbevis. Det bästa är det godas fiende, sade den franske 1700-talsförfattaren Voltaire. frågan är när berättigade krav på ovaccinerade slår över i något värre. Redan i dag tar extrema anivaxxare till våld, hot och andra kriminella handlingar i försök att stoppa vaccinationer och kontroller. Präster som uppmanar sina församlingsmedlemmar att vaccinera sig utsätts för hot och förtal…

Just nu utreder åklagare om organisationen ”Konstitutionens försvarare” ska klassas som en kriminell organisation. Den ligger bakom flera våldsamma aktioner, den mest uppmärksammade var när rektorn för en gymnasieskola nyligen ”arresterades” och fördes till en polisstation.

De hårda åtgärderna har samtidigt skapat en spricka i det tidigare kompakta motståndet mot att vaccinera sig och satt fart på vaccineringarna. De senaste sex veckorna har över 600 000 greker gått från ovaccinerade till vaccinerade och 2,75 miljoner greker har tagit den tredje dosen. Det totala antalet vaccindoser per dygn är just nu 60 procent högre än i Sverige. På lördagen tog 13 742 den första vaccindosen, 16 001 den andra dosen och 82 474 den tredje dosen. Enligt det Europeiska Smittskyddscentret ECDC har 63,7 procent av alla greker tagit minst två vaccindoser. All statistik finns här.

Året började mitt i andra vågen

Vid årsskiftet var Grekland, precis som Sverige, på väg ut ur den andra vågen och landet befann sig i lockdown sedan början av november. Egentligen var Greklands andra våg deras första. Faktum är att över 70 procent av alla dödsfall i Covid-19 under 2020 inträffade under årets två sista månader, de allra flesta i december. Under januari sjönk dödstalet till 675. Lockdownreglerna började lättas upp, skolor öppnades…

Tredje vågen skapade vårdkris

Den tredje vågen kom redan i början av februari och hade sin kulmen i slutet av april. Lockdownreglerna skärptes på Attikahalvön och senare i andra regioner. Den tidigare strategin med generella åtgärder byttes nu mot ett komplicerat system med lokala restriktioner. Den låga farten i vaccinationsprogrammets start, i synnerhet bland medelålders och gamla, ledde till att sjukhusen började fyllas snabbt i februari för att nå kulmen 20 april, då 847 patienter vårdades i respirator på landets intensivvårdsavdelningar. Grekland hade genom en enorm kraftansträngning lyckats fördubbla antalet intensivvårdsplatser, men vid kulmen var kapaciteten slut.

Det stora kosläppet

I maj avskaffades alla restriktioner i Grekland och 14 maj öppnade landet för turism. Restauranger och barer öppnade igen, bara områden med stor smitta drabbades av nya restriktioner. Men orosmolnen fanns kvar; det gick trögt med vaccinationerna. En ny kampanj inleddes, bland annat lockades ungdomar med presentkort på 150 euro och fri websurf. Det fick snarast motsatt effekt, eftersom antivaxxarna därmed blev övertygade om att det var något fel. Det är bara vid medicinska experiment som man betalar för att folk ska ta medicin, resonerade de.

Turismen tog fart efter en trög inledning och från mitten på augusti var det full fart, när folk med rykande färska vaccinationsbevis kunde börja resa igen. Högäsongen blev också ovanligt lång och sträckte sig in i oktober. Vid mitt senaste besök i november var det däremot lika lite turister som det brukar vara den tiden på året.

Fjärde vågen slog hårt

I juli började pandemin ta fart igen och regeringen slog till med fler lokala restriktioner. Först ut var partyön Mykonos, som drabbades av musikförbud på uteserveringarna och nattligt utegångsförbud. Restriktionerna spreds över landet.

När pandemin tog en kort paus i september avskaffades de sista lokala restriktionerna och nu presenterade regeringen sin nya strategi. I fortsättningen skulle restriktonerna bara riktas mot ovaccinerade. När detta skrivs är ovaccinerade i Grekland i princip i total lockdown, det enda som fattas är utegångsförbudet.

Smittan fortsatte att öka till mitten av november och först nu tycks antalet döda och i intensivvård ha nått sin kulmen.

Grekland har drabbats hårdare än de flesta andra länder av den fjärde vågen och hade under en period den högsta dödligheten i Europa. Orsaken var framför allt den låga vaccinationsgraden bland äldre, men kan också förklaras av att de tidigare nedstängningarna hade lämnat en stor del av befolkningen utan immunförsvar. I Sverige klingade dödligheten snabbt av när vaccinationerna påbörjades, eftersom vi snabbt vaccinerade nästan alla som var äldre än 80 år och sedan alla som var äldre än 60 år. I Grekland prioriterades även politiker, öbor och andra grupper, vilket knappast hejdade smittan.

Sedan pandemins start har 23 procent fler greker än svenskar dött av Covid 19. Under perioden 1 december 2020 till 18 december 2021 har mer än dubbelt så många dödsfall i Covid-19 registrerats i Grekland, jämfört med i Sverige – 16 353 jämfört med 8 006. Hittills i december har nästan 20 gånger fler greker än svenskar dött i Covid-19.

Det finns förstås många alternativa förklaringar till varför grekerna har drabbats så hårt av Covid-19 under 2021; de stora bröllopen, ”coronafesterna”, demonstrationstågen, turisterna, de hemvändande grekerna, det uppsluppna utelivet, trängseln på gator och torg och i kollektivtrafiken, nattvarden (alla dricker från samma sked)… Det är helt enkelt svårt att med kort varsel få ett helt folk att ändra beteenden och bruk de har haft i generationer.

Stort vaccinmotstånd

Risken att hårda restriktioner leder till oro i samhället är stor eller snarast oundviklig, det har vi sett i många länder, även om motståndet har varit ovanligt stort i Grekland. Vi ska samtidigt komma ihåg att över 60 procent av grekerna faktiskt har vaccinerat sig, i delar av landet är det ännu fler.

Jag tänker inte sälla mig till den skara som uttalar sig tvärsäkert i de här frågorna. Covid-19 orsakas av ett virus, inte av politiska beslut eller mänskliga beteenden. Men visst kan sådana faktorer påverka smittspridningen, frågan är om den kan göra det permanent eller tillfälligt. Exemplet Grekland pekar på det senare; lättade restriktioner har snabbt följts av ökad smitta. Samtidigt har nya restriktioner fått allt sämre effekt. En rimlig förklaring till det är att folk alltmer struntar i dem, när de ser att deras umbäranden inte har någon effekt.

Mitsotakis tappar stöd

Det grekiska regeringspartiet Nea Demokratias popularitet ökade under pandemins inledning 2020. I april 2020 visade opinionsmätningarna att partiet hade stöd från 49 procent av väljarna, att jämföra med valresultatets 40 procent. Vid årsskiftet hade stödet fallit till 45 procent och vid den senaste opinionsmätningen, som presenterades i veckan, var väljarstödet nere på 39 procent, för första gången sämre än vid valet i juli 2019. Men de opinionssiffrorna skulle ändå leda till att Nea Demokratia fick bilda regering, om det var val i dag.

Att regeringen har förlorat stöd under pandemin innebär inte att opinionen har fått ökat stöd. Det största oppositionspartiet, vänsterpopulistiska Syriza, har inte lyckats locka över väljarna med sin konfrontativa retorik utan har legat stadigt runt 26 procent.

I stället är det Kinal, det reformerade socialliberala parti som uppstod ur askan av socialdemokratiska Pasok, som har gått framåt, från 8 till 14 procent på bara ett par månader. Framgångsvågen har inget direkt samband med pandemin, den inleddes när den förra partiledaren, Fofi Gennimata, dog i bröstcancer, 56 år gammal, i slutet av oktober. Hyllningarna av henne och den efterföljande processen att välja en ny partiledare gav partiet massor av publicitet och de regeringstrogna medierna krokade arm med de socialliberala, eftersom de hoppas att Kinal ska ersätta Syriza som främsta oppositionsparti. Övriga partier har legat still.

Att stödet sviktar för Mitsotakis och hans regering beror på flera saker. Under de lockdowns som genomfördes 2020 togs alla kostnader ur statskassan. Sedan var pengarna slut och företagen får ingen kompensation för den minskade omsättning de drabbas av när de tvingas stänga ovaccinerade ute, vilket i praktiken innebär att de även tappar vaccinerade kunder. En annan faktor är de skyhöga priserna på energi, som slår hårt mot ett fattigt folk med dåligt uppvärmda hus och gamla bensinslukande bilar. Här vinner den klassiska fördelningspolitik som Kinal står för.

Vad händer 2022?

Ingen vet vad som kommer att hända med coronaviruset nästa år, inte ens nästa vecka. Vi är mitt i en period när vi försöker se konsekvenserna av omikronvariantens inträde på scenen och vi har fortfarande att hantera deltavarianten. Det finns flera bokstäver kvar i det grekiska alfabetet och när vi kommer till Omega får epidemiologerna hitta på något annat sätt att döpa mutationerna.

Inte bara Grekland utan många andra länder höjde under 2021 ribban ordentligt för politiska insatser mot pandemin. Smittotal som obönhörligen hade lett till lockdown 2020 lämnades utan åtgärd 2021, åtminstone för vaccinerade. Statistiken har hittills gett regeringen rätt, 80 procent av patienterna i intensivvården är fortfarande ovaccinerade. Frågan är var den nya gränsen finns. Troligen har premiärminister Mitsotakis svaret, men han tänker inte avslöja det. Personligen tror jag att det var nära när antalet IVA-patienter passerade 700 i början av december. Allt hänger på vaccinationerna, på omikron och på vårdens resurser.

De flesta tror att turismen kommer att återhämta sig ytterligare nästa år. Det får vi hoppas. Innan dess är det karneval, påsk och naionaldagsfirande, som har ställs in två år i rad. Låt oss hoppas att grekerna får fira en riktig grekisk påsk i år