Första Greklandsresan efter pandemin

Snart är det dags. Om ett par veckor lyfter planet mot Aten och Chania, efter nästan tre månader i Sverige. Nu funderar vi förstås på vad vi kan förvänta oss den här gången.

---

Vi har äntligen ordnat det med våra jobb så att vi kan slippa ta semester mitt i sommaren och under julhelgerna. Vi struntar helst i Chania under de överbefolkade och heta sommarmånaderna och efter nio jular i Grekland är det helt OK att fira jul i Stockholm. I fortsättningen kommer vi att försöka vistas i Grekland utanför högsäsong, helt enkelt.

September är en bra månad

September är en mycket bra månad att resa till Grekland, det gjorde vi så sent som i fjol. Visst kan det regna lite, men det är lagom varmt och havet är fortfarande badbart. Detta är extra viktigt i år, när elpriserna är skyhöga. Varje dag som vi slipper värma upp eller kyla ner huset sparar mycket pengar som kan användas till annat.

Skördetid

Dessutom har de flesta turisterna vänt hem när vi kommer, samtidigt som det mesta är öppet. Våra vänner i hotell- och restaurangbranschen har tid att umgås och vi behöver inte boka bord på kvartersrestaurangen. Det är skördetid och marknaden dignar av frukt och grönsaker. Fisk och skaldjur trängs på fiskhandlarens isbädd och det är dags att öppna de första flaskorna från förra årets druvskörd. Den friska torra romeikon från Manousaki’s ser vi extra mycket fram emot i år.

Lite extra aktiva i år

I år tänkte vi försöka var lite extra aktiva. Under pandemin var det inte så lockande, sommaren 2020 var det till och med lag på munskydd utomhus och vi fick inte resa utanför Chania. I år ska vi vandra och cykla. Vi får börja med att lämna cyklarna på service.

Vi ska göra en rejäl utflykt också och pricka in vår 29:e grekiska ö. Rum är bokat vid en strand på den lilla ön Gavdos. Där, mitt i Libyska havet, finns Europas sydligaste punkt. Vi tänker vandra runt på ön. Sitta vid havet och skriva och umgås med vänner som följer med på resan.

Ett par dagar i Loutro och Paleochora på sydkusten är också bokade. Mest för att träffa vänner, men också för vandringar, sol och bad. En middag på Pasifai i Paleochora blir det förstås, samt en kväll i Agios bar.

Vi kommer att ägna mindre tid åt restauranger och barer denna gång. Vi har äntligen blivit vuxna och insett att livet inte alltid kan vara en fest, inte ens i Grekland. Dessutom börjar kroppen säga ifrån och ställa krav. ”Mindre mat och dryck, mer fysisk aktivitet tack!”, säger den och hotar med strejk. Den har förstås rätt. Undertecknad har redan bränt bort 20 kilo sedan förra Greklandsresan i juni och så ska det fortsätta. Hustrun ställer, än så länge, lojalt upp på asketismen. Vi vandrar, cyklar, äter nyttigt och dricker måttligt.

På jakt efter gym

I skrivande stund ägnar jag mig åt något jag aldrig trodde att jag skulle göra. Jag letar efter ett gym i Chania. Det finns förstås flera, men jag känner ingen i stan som går på gym. Eller så gör jag det. Jag ska fråga runt lite. Jag kan inte gärna ta med skivstången på flyget.

Att cykla och vandra är förstås bra. Men även resten av kroppen behöver anstränga sig lite, därav jakten på gym. Jag lovar att rapportera om jag hittar något. Några bilder från tortyrmaskinerna kommer det däremot inte att bli.

Mest ser vi fram mot vandringarna. I september/oktober slipper man hettan och behöver inte ta med sig fem liter vatten på en dagstur, det kan räcka med en vattenflaska. Vi slipper också risken att gå på hälarna på andra vandrare, samtidigt som det finns ställen som är öppna när vi når målet. Det kommer naturligtvis rapporter även om detta.

Buss och cykel

En annan favoritaktivitet som har legat i träda under pandemin är kombinationen buss och cykel. Våra hopfällbara cyklar lastas på bussen, vi far upp till en by i bergen och trampar tillbaka till havet. Många byar har bara en bussförbindelse om dagen, så om man ska ta bussen tillbaka har man inte lång tid på sig. Med cyklarna kan vi i sakta mak ta oss hem igen och stanna till när vi vill, för en matbit, en öl eller en kopp kaffe. Helst slutar vi cykelturen med ett dopp i havet. Det är ett mycket bra sätt att tillbringa en dag.

På programmet finns också att äntligen få besöka Chanias nya arkeologiska museum, som äntligen har öppnat efter nio års försening.

I övrigt ska vi göra vad vi alltid gör i Grekland. Hänga med vänner, bada i havet, skriva… Leta efter fina råvaror och laga mat hemma i köket eller vid grillen på taket. Mata och klappa katten Sifis och sitta på taket med varsin bok.

Annars händer det inte så mycket på Kreta den här tiden på året. Sommarens festivaler är över. Vi kommer för sent för Agia Nikitasfestivalen i Frangokastello i mitten av september och för tidigt för både kastenjefesten i Elos och Chanias filmfestival i slutet av oktober. Vi får väl ordna en egen festival.

En annan sak jag ska göra är att sitta i vårt hus i Chanias en gång judiska kvarter och läsa boken ”Greece – A Jewish History” av Kathrine Elisabeth Fleming, som i dag är professor i Hellensk civilisation och kultur vid New York University. När jag på detta vis har fyllt mina kunskapsluckor om Greklands judar ska jag skriva en artikel i ämnet. Jag kanske tar en promenad i kvarteret och fotograferar de spår av judisk kultur som finns kvar.

Inga restriktioner, men en fjärde dos vaccin

Jag vad vi inte ska göra. Vi ska inte gå omkring på stan med munskydd. Vi ska inte visa upp våra vaccinpass när vi går in på barer, restauranger och museer. Vi ska inte sitta i husarrest på kvällar och nätter. Vi hann med fem resor till Grekland under pandemin. Dagen innan vi flög hem i juni togs de sista restriktionerna bort. Det ska bli väldigt skönt!

Däremot hinner vi ta en fjärde dos vaccin innan vi åker. Vi gör vad vi kan för att undvika att sprida coronaviruset i Grekland och Sverige. Det borde du också göra. Just nu har bara två tredjedelar av svenskarna tagit den tredje dosen och en femtedel den fjärde dosen. I förra veckan dog 181 greker och 102 svenskar med Covid-19. Det had varit mycket färre om fler hade varit vaccinerade.

Vi återkommer med rapporter!