Så firar grekerna sin nationaldag

På lördag firar Grekland den ena och viktigaste av sina två nationaldagar. Detta blir första gången sedan 2019 som den kan firas helt utan coronarestriktioner, så om vädret tillåter kan det nog bli ett rätt bra kalas. Så här firar grekerna.

---

Det händer två saker i Grekland 25 mars: Det är Greklands nationaldag och det är Marie Bebådelsedag, som på grekiska heter Ευαγγελισμός (Evagelismos). Eftersom både 25 mars och Oxidagen 28 oktober i år infaller på lördagar blir grekerna snuvade på två extra röda dagar. Det mesta är stängt den här dagen, vilket kan vara bra att tänka på som besökare. Vi kommer ner på fredag eftermiddag och måste proviantera inför helgen samma dag.

Den här dagen samlas Greklands styrande vid den okände soldatens grav för att lägga ner kransar. Samtidigt paraderar skolbarn, militärer, poliser, präster och potentater till marschmusik genom varenda stad i Grekland. En elev utses till flaggbärare och det är samma diskussion om detta som det har blivit om vem som ska vara Lucia i de svenska luciatågen.

Fram till 2017 var det alltid eleven med högst betyg som fick bära flaggan, men Syrizaregeringen beslutade då att lotten skulle avgöra i fortsättningen. Det blev förstås ett väldigt oväsen från oppositionen och när Nea Demokratia kom till makten ändrades lagen så att det åter är betygen som avgör vilka sjätteklassare som ska bära flaggan 25 mars och på Oxi-dagen 28 oktober.

Enligt bibeln var det den här dagen Ärkeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och berättade att hon skulle föda Guds son. Detta är en viktig dag för den grekiska kyrkan.

Även de som inte är religiösa har anledning att fira, eftersom det är namnsdag för alla som heter Evagelos, Evangelos, Aggelis, Angelis, Eva, Vangelis, Lili och Lilika. Det är ganska många, så det blir en hel del firande, eftersom namnsdagar i Grekland är mycket viktigare än födelsedagar.

Lutfisk och vitlök

På nationaldagen äter alla greker Bakaliaros me skordalia, som är grekisk Fish&Chips. Här finns ett recept, om du vill göra din egen.

Bakaliaros är torsk, som torkas och sedan blöts upp på ungefär samma sätt som vår lutfisk. Skillnaden är att den friteras och är ganska god. Skordalia är en röra vars huvudingrediens är vitlök (skordo). Det finns många varianter. Förutom vitlök innehåller den alltid bröd eller potatis, vi föredrar den med bröd. Egentligen är det fasta i Grekland och fisk är inte tillåtet för de religiösa, men kyrkan gör ett undantag för denna dag. Givetvis är dryckerna viktiga också. Tsiporo, tsikoudia eller vin har en given plats.

För Greklands tonåringar är 25 mars en viktig dag. Paraden avrundas som regel med att kompisarna hänger på ett café tillsammans, innan de går hem och äter bakaliaros med familjen eller ett namnsdagsbarn.

Revolutionernas tid

Grekland blev en del av det ottomanska imperiet 1453. Grekerna gjorde många misslyckade försök att frigöra sig, men i början av 1800-talet hade imperiet försvagats så mycket att det var dags för ett nytt försök. Dessutom inspirerades många av andra revolutioner i Europa. Tiden från det sena 1700-talet till mitten av 1800-talet brukar kallas revolutionernas tid. Den började med franska revolutionen 1789 och spred sig sedan till bland annat Portugal, Spanien, Italien och Grekland. Senare var det dags för Norge, som 1905 bröt sig loss från unionen med Sverige utan att ett enda skott avlossades.

Kampen började i Ukraina

Den grekiska revolten startade faktiskt långt ifrån det som i dag är Grekland. Det fanns greker på ett mycket större område än så och redan 1814 bildades ett hemligt sällskap, Filiki Eteria (Vännernas Förbund) i Odessa i nuvarande Ukraina för att planlägga revolten. Det var Filiki Eteria som började använda slagordet Eleftheria i thanatos – Frihet eller döden – som valspråk för revolutionen. Uttrycket hade redan funnits med länge i grekiska sånger som handlade om uppror mot ottomanerna. Det finns numera invävt i den grekiska flaggan.

Tanken var att samtidigt starta revolter på Peloponnesos, i Konstantinopel och på Balkan. Revolutionen skulle starta 25 mars 1821.

Nu blev det inte så. Turkarna fick nys om planerna och några drog sig ur, så revolutionen fick tidigareläggas. Den första revolten startade i nuvarande Moldavien redan 6 mars, men den slogs snabbt ner av ottomanerna.

Den 17 mars startade manioterna revolten mot ottomanerna på Peloponnesos. Manioterna var, och är, en etnisk grupp från det otillgängliga området Mani på södra Peloponnesos. Manioterna sägs härstamma från Sparta, en av de grekiska stats-stater som hade sin storhetstid runt 600-talet före Kristus.

Ärkeängeln Gabriel och biskopen av Patras

Vad hände egentligen 25 mars 1821? Den dagen ska biskop Germanos III av Patras ha hissat den grekiska flaggan från klostret Agia Lavra utanför Kalavrita på Peloponnesos. Därmed gick kyrkan officiellt med i frihetskriget. Dagen var väl vald av biskopen, eftersom det var just den dag då, enligt Bibeln, Ärekeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och berättade att hon skulle föda Guds son. Så här står det i Lukasevangeliet:

“I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ‘Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.’ Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ‘Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut’.” 

Lord Byron

Därmed var frihetskriget igång. Det spred sig över Grekland och frihetskämparna fick så småningom stöd från Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Runtom i Europa, även i Sverige, bildades Filhelleniska (Greklandsvänliga) sällskap som på olika sätt försökte hjälpa frihetskämparna. Den mest kände av dem var den unge engelske poeten Lord Byron, som satsade stora delar av sin förmögenhet och reste ner till Grekland för att delta i kampen. Han dog av sjukdom i Messalonga 19 april 1824, bara 36 år gammal. Även Sverige hade ett Filhellenskt sällskap, som mellan 1826 och 1827 samlade in omkring 35 000 kronor till den grekiska frihetskampen. Det kan låta lite, men det motsvarar faktiskt 3 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Även i andra delar av det Ottomanska imperiet, ända till Kreta, hissades snart grekiska flaggor och frihetskriget startade. Det skulle dröja ytterligare 100 år och ett världskrig innan det ottomanska imperiet var helt försvunnet, ersatt av nationalstaten Turkiet.