Greklands ”paradisöar” – jordbävning eller turistinfarkt?
Vi närmar oss midsommar. Du blir det högsäsong för tveksamma nyheter om Grekland. Denna gång handlar det om ”paradisön” Santorini och grannön Mykonos. Enligt många medier flyr turisterna Santorini av rädsla för jordbävningar. I själva verket handlar det om andra, mer rationella orsaker.
”Turistlarm på grekiska paradisön Santorini – hotell reas ut” ”30 procents bortfall – turistkollapsen skakar Grekland” ”Greece panic as tourists abandon one of its ’most popular’ islands”. Det är några av de många rubrikerna från hela världen. Vi får veta att för första gången sedan coronapandemin upplever den grekiska paradisön en nedgång i antalet besök från utlandet. Teorin om jordbävningsrädslan kommer från företrädare för turistindustrin på Santorini, några alternativa förklaringar till nedgången presenteras inte.
Elefanten i rummet
Källa till alla artiklar är Euronews som har skrivit en något mer balanserad artikel om saken. Där får vi veta att man räknar med en nedgång av antalet besökare på 25-30 procent på Santorini i år, jämfört med 2024.
Givetvis pekas vårens jordbävningar ut som bidragande orsak till nedgången. Men den som orkar läsa hela artikeln i Euronews får veta att det finns andra orsaker. Som vanligt är det lagen om tillgång och efterfrågan som spökar. Samma sak gäller grannön Mykonos. Nu börjar vi se elefanten i rummet.
Levnadskostnaderna har ökat i stora delar av världen vilket gör att turister väljer billigare resmål än svindyra Santorini. Samtidigt tar Grekland infört en skatt på 20 euro för varje kryssningspassagerare som vill gå i land på ön. Då är det logiskt att två av de platser i Europa som lider mest av överturism drabbas av ett bakslag.
Jag letar runt lite på internet och snart framträder de verkliga orsakerna till Santorinis turistkollaps. Det har helt enkelt blivit för dyrt, för dåligt och för trångt.
Dyrt, dåligt och fullsatt
På Mykonos skyller ingen på jordbävningar. Där är det bara dyrt, dåligt och fullsatt. Därför har turisterna börjat söka sig till andra ställen. Det är ganska lätt att dra ett streck mellan de två punkterna: Santorini: Dyrt, dåligt och fullsatt. Mykonos: Dyrt dåligt och fullsatt. Visst, några kanske skräms av jordskalv, men det framstår allt mer tydligt att öns turistindustri vill peka ut ett naturfenomen som orsak, i stället för att prata om elefanten i rummet. Vad är elefanten i rummet? Just det: Dyrt, dåligt och fullsatt. Jordbävningar behöver man inte ta ansvar för. Dyrt, dåligt och fullsatt måste man själv göra något åt.
Redan 2024 År 2024 minskade den internationella flygtrafiken till Mykonos. Flygbolagen planerade in 5,8 % färre platser på sina flyg till Mykonos förra sommaren jämfört med 2023, enligt data från Institutet för den grekiska turistkonfederationen (INSETE). Vad gjorde hotellägarna? De höjde rumspriserna med 10 procent, enligt den klassiska devisen ”Den sista som bor på mitt hotell ska betala för alla rummen”.Samma sak hände när krisen 2008 startade; färre besökare kompenserades med vanvettiga prishöjningar och den negativa spiralen snurrade allt snabbare ända tills det tog tvärstopp runt 2010.
Tre kilometer taxi för 40 euro
Så här skrev en turist på Trpiadvisor efter ett besök på Mykonos förra sommaren: ”Hela Mykonos stad är ett överprissatt helvete som är utformat helt för att betjäna de tusentals plastmänniskor som anländer med kryssningsfartyg (fyra fartyg i hamnen med 10 000 personer när vi var där)… hatade varje ögonblick.” Han fortsätter: ”Vi bodde på ett hotell 3 km från staden som ett stopp på vägen till Astypelea, vilket var trevligt, men en taxi till stan kostar 40 euro enkel väg, maten är superdyr och det är överbefolkat. Om du, liksom jag, söker avkopplande, lugna tavernor och avskilda stränder, fly från det här stället så fort du kan, hemskt, hemskt, hemskt … läxan lärd.”
Ni läste rätt. 40 euro för en 3 km taxiresa. Jag har läst så många berättelser om orimliga krog- och barnotor att jag inte orkar räkna upp dem. Mest känd är DK Oyster Bar, som senast blev kända för notan som presenterades två turister från New York: Två drinkar, friterad bläckfisk och krabbklor gick på 520 euro. ”Servitören gav oss ett kvitto som sa 98 euro för bläckfisk och 185 för krabbklor. Vi höll nästan på att svimma.” Det är ungefär lika mycket som den stora menyn på Michelinrestaurangen Operakällaren i Stockholm, med ingredienser som hummer, störrom, piggvar och gåslever. Det finns inga restauranger med stjärnor eller ens ett omnämnande i Guide Michelin på vare sig Santorini eller Mykonos, bara dåliga eller på sin höjd medelmåttiga restauranger, med Michelinpriser.
Det är totalen som räknas
Det värsta är att turistbranschen inte bara skyller på jordbävningar, de berättar också att Grekland kommer att drabbas hårt om turisterna slutar komma till just Santorini och Mykonos. Man behöver inte vara Einstein för att räkna ut att det är de totala intäkterna i hela Grekland som räknas, inte intäkterna på Santorini och Mykonos. Så länge inte resten av Grekland hamnar i fällan dyrt, dålig och fullsatt kommer turisterna att fortsätta komma.
Visst har Grekland fått konkurrens från Albanien, Bulgarien, Kroatien och andra länder. Men nu klagar även de länderna på att de börjar drabbas av samma symptom på överturism som Grekland. Det beror på att medelklassen i världen ökar med miljoner varje år i länder som Indien, Kina, Filippinerna, Brasilien, Mexiko… Borta är den tid då man mest träffade på turister från Västeuropa och USA, nu är hela världen här och det märks till och med i Stockholm.
För dyrt för grekerna
Men det är inte bara de utländska turisterna som ratar Santorini och Mykonos. I en artikel i den grekiska dagstidningen Ekathimrini hävdar artikelförfattaren Yiouli Eptakili att alla öar i Cykladerna har blivit otillgängliga för grekiska familjer, eftersom det har blivit för dyrt. ”Färjebiljetter för en familj på fyra med bil? Upprörande dyrt. Bensinpriser för att ta sig runt på öarna? Skyhöga. Boende, mat och fickpengar? Långt över budget.”, skriver artikelförfattaren och konstaterar att ”vi förlorar våra öar!”.
”Men”, skriver artikelförfattaren: ”Den riktiga frågan är kanske inte om vi kan åka utan om vi vill. Vad är det vi längtar efter? Är det trafikkaoset eller de höga priserna, ofta av dålig kvalitet på grund av folkmassorna. Är det oväsendet eller den visuella röran? Vad kan övertyga oss att åka?”
Jag tar ännu ett citat ur Ekathimerinis artikel: ”Idag verkar turismen som monokultur på Kykladerna misslyckas med hållbarhetstestet. På flaggskeppsdestinationerna har förhållandena blivit outhärdliga – på gränsen till att skada sitt rykte. Plötsligt pratar alla om att skydda produkten – varumärket. Men problemen kan inte bara viftas bort. Autenticitet kläms mellan extremerna; ultralyx och livsstilsspektakel. Tecken på mättnad och miljöbelastning finns överallt. Infrastrukturen viker sig under tyngden.”
Sluta påstå att det är jordbävningar som skrämmer bort turisterna och gör något åt det verkliga problemet: Att det har blivit dyrt, dåligt och fullsatt. Länkarnas sinnesrobön kanske går att använda ”Gud, ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden”.
Det är mycket som är oklart i grekisk ”bekämpning” av massturism. Ett exempel är avgift, t ex 20 E per person för kryssningspassagerare som vill stiga på Mykonos. Vilket är syftet med avgiften? Avskräckning? Det tror inte jag på! När kryssningsfartyget är framme vid Mykonos, så väljer ju ändå de allra flesta passagerare att stiga på, de har ju betalat så mycket för en kryssningsresa, så man låter inte bli att besöka Mykonos och sedan skryta bland sina vänner och bekanta att man minsann varit på Mykonos. Alltså, avgifter avskräcker inte turister (om det inte är oproportionellt hög), det är snarare Grekland som drar nytta av det hela, det är trots allt c:a 10 000 turister som under hög säsong dagligen besöker Mykonos, vilket blir 200 tusen E/dag, eller c:a 6 miljoner E/månad till statskassan. Endast på ”avstigningsavgift”! Och Grekland behöver ju inte prestera något för pengarna! Ingen motprestation! Mums…
Det är tyvärr inte lätt att bekämpa massturism, oavsett om det är Grekland eller något annat land. Jag tror mera på någon form av ”implosion”, alltså självkollaps orsakad av olika faktorer, exempelvis miljökatastrof (ett fartyg som sjunker och läcker ut massvis med olja), eller det som nämns i artikel ovan.
Jag är glad att jag besökte dessa öar, Mykonos och Santorini, i slutet av 70-talet, det var helt (fullständigt!) annorlunda, det går inte att jämföra. Det är plågsamt att läsa om utveckling, ty det är lokalbefolkningen som förlorar på det, alltid. Tack för artikeln.