Grekland har lång väg att gå mot miljömålen

Är Grekland ett miljövänligt Land? Den frågan ställde jag i mitt förra inlägg, som handlade om en liten ö i Dodekaneserna. Den här gången har jag tittat på hur det ser ut på nationell nivå. Det bli mycket siffror och inte så många försök att reda ut orsakerna. Däremot en del tips på vad man som turist kan göra för att det inte ska bli ännu sämre. En och annan kommer säkert att tycka att jag är en tråkig moralist. Det är jag inte i vanliga fall. Men det är alltid bra att känna till fakta och få lite vägledgning om vad man kan göra. Sedan är det upp till dig hur du gör.

En sak är klar: Grekland är enormt beroende av turismen och grekerna är livrädda för att göra något som kan reta upp oss och göra så att vi väljer andra resmål. Tyvärr är det en av orsakerna till att miljöförbättringarna går så långsamt. ”Tänk om turisterna blir arga för att vi tar betalt för plastpåsarna!” (Jag har hört turister som har klagat på att tvingas betala en krona för en påse.) ”Tänk om de inte vill komma om vi ställer hårdare milljökrav på hotellen!” ”Tänk om… …det är bäst att vi inte ändrar något!”

Vi måste göra tvärtom. Vi måste berätta för grekerna att vi vill ha bättre miljö, att deras miljö angår oss också. Vi kanske ska hota med att åka någon annanstans om de inte gör något åt sina miljöproproblem? I dag är det i princip bara bindande EU-överenskommelser som för handlingen framåt. Om Greklands regering fick klart för sig att vi faktiskt vill att miljön ska bli bätttre så skulle det nog gå fortare. För det vill vi väl?

Växthuseffekten

Låt oss börja med växthuseffekten, eftersom det är den vi borde oroa oss mest för. Många andra miljöproblem går att lösa, även om det kan ta tid och kosta mycket. Andra, som bullret från parasailing-båtarna vid stränderna, går att lösa på ett ögonblick med ett förbud. Men den globala uppvärmningen går bara att stoppa genom att släppa ut mindre koldioxid i atmosfären och då måste vi snabbt gå över från fossila till förnybara energikällor.

2013-04-03 12.11.49
Gungorna och karusellen. Vattnet värms av solen. Luften kyls med el. Foto: John Göransson.

I Sverige kommer knappt 27 procent av vår energi från fossila bränslen som olja, kol och naturgas. I Grekland är det 85 procent, genomsnittet i EU är 70 procent, enligt Världsbankens siffror. Grekland är inte värst i EU, men spelar definitivt i bottenligan.

Men nu börjar det röra på sig, Grekland har, precis som alla andra, genom Parisavtalet förbundit sig att minst 18 procent av energin ska komma från förnybara källor senast 2010, så nu börjar det bli bråttom. Våren 2018 startade en upphandling värderad till 3,6 miljarder Euro för utbyggnad av vind- och solenergi. Det kan låta som mycket pengar och det är det. Men det är en helt nödvändig investering och mycket pengar kommer från EU-fonder. För oss svenskar är det betydligt mer ekonomiskt att investera i grekisk sol- och vindkraft än att göra det i Sverige.

Varför ser det ut så här? Det finns förstås många förklaringar. När Grekland utvecklades till en modern industrination så gjordelandet samma resa som de flesta. Olja och kol var billigt och riskerna var inte kända, så diesel och brunkol blev de mest använda energikällorna. När bilismen tog fart adderades bensin.

Att det går så långsamt att ta sig ur beroendet av fossila bränslen har andra orsaker. Exemplvis alstras i stort sett all el ute på öarna med diesel eller brunkol och någon samordnad plan för att ändra på det finns inte. Tvärtom finns starka ekonomiska intressen i att fortsätta som hittills, inte minst för brunkolen, som utvinns i Grekland och står för hälften av den totala elproduktionen.

Faktum är att Grekland har stora förutsättingar att låta i stort sett all energi alstras av sol och vind. I dag är solenergi billigare än fosslila bränslen. Men Grekland har stått på bromsarna i flera år, inte minst för att landet behöver skatteintäkerna från de fossila bränslena och månar om arbetstillfällena i energisektorn. Logiskt i det korta perspektivet, vansinne i det längre.

Vad kan jag göra som turist?

Jag kan fundera över hur mycket energi jag gör av med på din semester i Grekland. Några exempel:

  • Låter jag luftkonditioneringen gå, trots att jag skulle kunna klara mig utan? Genom att stänga ute den varma luften på dagarna och vädra på nätterna går det ofta att få temperaruren dräglig. Om det inte är värmebölja, något det allt oftare blir på grund av växthuseffekten.
  • Jag kan strunta i att hyra bil och åka kollektivt i stället.
  • Jag kan avstå från para-sailing och andra vattensporter som kräver båtar med stora utombordsmotorer.
  • Jag kan välja hotell som är energieffektiva. Nybyggen utanför städerna med poolområden är inte energieffektiva. Hotell i städerna, i gamla tätt liggande hus med tjocka väggar, är bättre. Bada kan jag göra i havet.

Plasten

Det var en av de första sakerna som slog oss när vi kom till Grekland; alla plastpåsar och alla tomma PET-flaskor. Påsarna fanns i drivor överallt, de var oftast blå. I snabbköpskassorna låg de i högar, det var bara att ta så många man ville. I andra butiker stoppades allt i en plastpåse, även om man bara hade köpt ett tuggummi eller en kam. Sedan årsskiftet 2018 måste butikerna ta betalt för påsarna, när en ny skatt på 4 cent per påse introducerades. Målet, dikterat av EU, är att konsumtionen av påsar ska minska med 75 procent till 2020 och med 90 procent till 2015. Genomsnittsgreken har hittills använt minst en plastpåse om dagen (tio gånger fler än sveskarna). Nu börjar mängden minska dramatiskt och det är bra. Det är däremot trist att landet nästan aldrig agerar förrän det tvingas av EU.

Grekland saknar i princip fungerande pantsystem, utom för standardbuteljer från de stora bryggerierna. Alla andra flaskor (och merparten av ölbuteljerna) blir avfall, som i bästa fall återvinns men oftast hamnar på soptippen.

Vad kan jag göra som turist?

Här fins mycket att göra.

  • Ha alltid med dig en egen ryggsäck eller tygkasse, så är det enkelt att säga nej till alla plastpåsar
  • Gör det till en sport: Hur länge kan jag klara mig i Grekland utan att förbruka en enda pryl av plast? Plastmuggen, sugröret, plastframingon i drinkglaset, plastpåsarna, PET-flaskorna…
  • Tänk på att kranvattnet oftast är fullt drickbart, i synnerhet om du förvarar det i kylskåpet. Du kan också lägga ett par trekvartsfulla flaskor i frysen, så har du kallt vatten hela dagen.

Havet

Den engelskspråkiga tidningen Ekathimerini hade i våras ett reportage där de pratade med dykare som försöker städa upp havsbotten längs kusten utanför Aten (filmen är tagen vid samma tillfälle, läs gärna texten under den). Det är ingen rolig läsning. “De flesta stränderna är rena, för de städas av kommnnerna. Problemet är på havsbotten. Där är det som en soptipp”, sade en av dykarna, innan han gick ner för att hala upp gamla bildäck, plastlaskor och annat skräp. ”Det här är rena döden för livet i havet. De flesta är helt omedvetna om problemet”, sade han vidare.

Även om utsläppen av flytande föroreningar i havet har minskat i takt med att Grekland har fått fler och bättre reningsverk så återstår två av bovarna i dramat: jordbruket och industrin, som läcker ut stora mängder gödningsmedel, tungmetaller och andra miljöstörande ämnen i havet.

Soporna

IMG_20170722_183430_428
Grekisk Gin Tonic. Två sugrör som är för korta för att använda, samt en plastbit. Båda åker ur glaset direkt och hamnar i soporna. Foto: John Göransson.

Grekerna är fortfarande nästan sämst i EU på att återvinna avfall. Bara 17 procent återvinns, mot i genomsnitt 39 procent i EU. I Sverige 2016 material­återvanns eller komposterades 47 procent av hushållsavfallet, medan 30 procent blev fjärrvärme och 25 procent deponerades.

I Grekland hamnar det mesta på soptippar, eller deponier som det heter på fackspråk. Många av deponierna är helt oreglerade och olagliga. Eller så bränns avfallet upp, utan att bli energi.

Tyvärr förekommer också en hel del fusk. Nyligen avslöjade den grekiska tidningen Kathimerini att nästan hälften av allt avfall som hamnade i de blå åervinningscontainrarna inte återvanns utan slutade på soptippen. Det beror på att många greker stuntar i vad det är för färg på containern, antingen av okunnighet eller för att de helt enkelt inte bryr sig. Det ser jag dagligen i Chania. Innehållet i de gröna containrarna skiljer sig inte nämnvärt från innehållet i de blå. Ofta står allsköns bråte bredvid containrarna. Som en svensk återvinningsstation upphöjt till tre. I containrarna rotar råttor och katter efter något ätbart, medan fattiga människor letar efter något som kan användas eller säljas.

Vad kan jag göra som turist?

  • Ta alltid med dig allt du hade med dig till stranden eller utflykten därifrån. Slänger du skräpet i en papperskorg på stranden är risken stor att det snart är fåglar, hundar, katter eller fattiga människor där och rotar, så att det hamnar på marken.
  • Se till att slänga avfallet i rätt sopkärl. I dag finns på många ställen särskilda kärl för plast och kartong (oftast blå) och glas (oftast en gul igloo). Använd dem!
  • Gör det till en sport att göra av med så lite skräp som möjligt.
  • Vi är bäst i världen på att återvinna avfall. Ta med dina färdigheter på semestern, lämna dem inte hemma!

Turismen

Massturismen pekas i många vetenskapliga rapporter och artiklar ut som ett av de största hoten mot Greklands miljö. De värsta problemen:

  • Vattnet. Eftersom de stora turistströmmarna väller in i Grekland när det regnar som minst, samtidigt som jordbruket behöver som mest vatten, så uppstår ofta brist, särskilt på öarna. Det kan leda till att grundvattennivån sjunker, så att havsvatten blandas med dricksvattnet, att vatten måste pumpas långa vägar eller fraktas på fartyg. Eller så tar vattnet helt enkelt tar slut.
  • Transporterna. De flesta grekiska turistorterna ligger längs havet utanför städerna. Tusentals bussar kör dagligen tusentals turister fram och tillbaka mellan hotell och flygplatser, sevärdheter, stränder och nöjen.
  • Elektriciteten. När jag började resa till Grekland i början av 90-talet var det gaska få hotell som hade luftkonditionering. Nu har nästan alla det och turisterna använder dem flitigt. Detta har lett till att elnätet ofta är hårt belastat under högsäsong och att generatorerna går för fullt för att tillfredsställa efterfrågan. Ibland tvingas elbolaget stänga av delar av nätet för att det inte ska braka ihop.
  • Stränderna. Överbefolkningen på turistmålens stränder har på många ställen nått en kritisk gräns. Skräp från turisterna själva, från mer eller mindre reglerade strandbarer och tavernor, avlopp, utsläpp från bilar och båtar tänjer ”paradisstränderna” till och över bristningsgränsen.

Därtill kommer alla ”mjukare” miljöproblem, som buller, trängsel, trafikstockningar, förfulning genom groteska byggen och annat. De förstör inte planeten, men på sikt gör de så att vare sig turister eller bofasta trivs längre.

Vad kan jag göra som turist?

bsh
Alla ställen på den här bilden, tagen i Chania, har öppet året runt, några snudd på dygnet runt. Det är effektiv resursanvändning! Foto: John Göransson.

Här går det verkligen att göra skillnad. Det handlar egentligen bara om att bestämma sig för hur man vill att Grekland ska se ut om tio år. Här är en tio i topp-lista, med det viktigaste först:

  1. Bo på ett litet hotell inne i stan nästa gång, helst ett som inte har pool. Småskalig stadsturism är alltid bättre för miljön än storskalig massturism utanför städerna. Så enkelt är det. Färre transporter, mindre åtgång av vatten och el, effektivare avfallshantering…
  2. Strunta i All Inclusive. De där bufféerna är ofta fulla av lågprisprodukter från Österuropa. Dessutom hanmar mycket av maten på soptippen. All Inclusiveanläggnngarna är oftast de som ligger längst från samhällena och kräver mest transporter.
  3. Spara på vattnet. Många turister duschar 3-4 gånger om dagen; på morgonen, när de kommer tilbaka från stranden/poolen, innan de går ut på kvällen och kanske en gång till innan de går och lägger sig. Dessutom blir det ofta en dusch efter varje dopp i poolen eller havet. Detta är helt onödigt. Men om du måste – duscha kort. Det kan räcka långt att spola av sig i trettio sekunder.
  4. Spara på bränslet. Måste du hyra bil, eller kan du ta dig fram på annat sätt? Grekland har rätt bra bussförbndelser och ju fler som åker med bussarna, desto bättre är det för miljön. Dessutom får du hänga lite med grekerna och det är väl ändå därför du åker till Grekland?
  5. Du är gäst i Grekland, visa hänsyn! Många ”turistattaktioner” som vattenparker, vattensporter med motorbåt, vattenskotrar och jeepsafaris drar massor av energi, bullrar, förfular och skadar miljön.
  6. Ät ock drick lokalt. Grekland har enormt mycket bra råvaror. Att resa hit för att äta importerad snabbmat och dricka saker som har fraktats över havet är helt onödigt. Vare sig du är på restaurangen eller i affären, fråga efter lokalproducerat.
  7. Försök att välja ställen som har öppet året runt. Hotell, restauranger, barer och caféer som byggs för att stå tomma fyra månader om året är inte bra för miljön. Ju mer resurserna utnyttjas, desto mer energieffektiva är de. Dessutom ligger de flesta året runt-öppna ställena inne i samhällena (se punkt 1.)
  8. Var borta längre och res mer sällan. Om du kan välja, res till Grekland sällan och stanna borta längre. Flygresan är fortfarande den del av semestern som bidrar mest till växthuseffekten. Detta råd är svårt för en Greklandsälskare att följa, jag vet. Men det går inte att blunda för detta faktum.
  9. Gör av med energi i ett hem, inte i två. Se till att ditt hem i Sverige drar så lite energi som möjligt när du är i Grekland. Dra ner värmen, stäng av vattnet. släck alla lampor, stäng av alla apparater som går att stänga av.
  10. Sverige är i världsklass när det gäller att återvinna avfall och spara energi. Ta med dina färdigheter på semestern och använd dem där. Du slänger väl inte alla sopor i samma påse hemma, varför gör du det då på hotellet?

”Vad ska vi göra i dag? Jag vet: Vi hyr varsin quad bike och kör längs huvudgatan! Och lägger upp en skakig film på Youtube, för att dokumentera meningsösheten och alla fula hus. Lite buller och koldioxid blir det på köpet, liksom.”

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.