fbpx

Greklands ekonomi 2019

Det är dags att sammanfatta år 2019 i Grekland med en Årskrönika, som är indelad i fem delar: HotellenVädretNyheterna, Ekonomin och Grekland All Exclusive. Du kan också se tillbaka på året med en bildkavalkad.


Vad hände med Greklands ekonomi 2019? Visserligen är det några veckor kvar av året, men det brukar lugna ner sig på marknaden framåt Lucia, så en hyfsad bild kan lämnas. Dags att summera.

Läs detta och upprepa det sedan: Grekland är inte längre ett land i kris. Det är ett fattigt land, med många fattiga, hög arbetslöshet och med många utmaningar framför sig. Det är inte ett land i kris.

Kris betyder att man befinner sig i en nödsituation, där normala rutiner inte räcker till. Det tillståndet lämnade Grekland 22 juli 2018. Sedan dess har inga nya nödlån behövts, finansmarknaden börjar låna ut pengar till Grekland igen, budgeten är i balans. Sakta reser sig landet efter de smockor det drabbades av. Den första kom med finanskrisen 2008, den andra med Syrizas manövrar 2015. När det sista nödlånet var utbetalt hade Grekland lånat 274 miljarder euro av EU-länder, EU och IMF.

Booking.com

Världens största börsuppgång

Redan 2017 hade Greklands ekonomi börjar växa igen, efter att ha backat sedan 2009. Ökningen har fortsatt och accelererat, Tredje kvartalet 2019 ökade landets BNP (det samlade värdet alla varor och tjänster som produceras i landet) med 2,3 procent, räknat på årsbasis.

Atenbörsens utvecking det senaste året. Källa: tradingeconomics.com

Den positiva resan har fortsatt och den har eskalerat sedan landet fick en ny regering i juli. Räntona har gått ner, arbetslösheten har sjunkit, bankerna har börjat låna pengar igen och investerarna har börjat komma tillbaka. Börsen har gått upp med över 45 procdent sedan årsskiftet, det är bäst i världen!

Varför går det så bra just nu?

Det ligger flera faktorer bakom den ekonomiska framgången. Några är inhemska, andra är en följd av världsekononomins utveckling. Här är de viktigaste:

  • En stark världskonomi
  • Ett internt ”stålbad” där människorna har plågats av lägre inkomster, höga skatter och sämre offentlig service
  • Omvärldens förtroende har ökat, i synnerhet sedan regeringsskiftet, vilket har höjt Greklands kreditvärdighet och sänkt räntorna
  • Avregeringar och privatiseringar har dragit in pengar och investeringar
  • Bankerna har fått statlig hjälp att backa undan från stupet av dåliga krediter.

Världsekonomin

Det har rått högkonjunktur i världen i många år. Den har mattats av lite under året, men konjunkturen är fortfarande stark. Tyvärr missade Grekland de första åren av konjunkturuppgången, eftersom landet hamnade i djup kris 2008. De hårda sparkrav som ställdes på landet i utbyte mot nödlån ledde till att Greklands ekonomi fortsatte att krympa, samtidigt som omvärlden fick det allt bättre.

På väg upp redan 2014

Grekland var på väg ur svackan redan 2014, med växande ekonomi och återinträde på finansmarknaden. Ett sista nödlån sommaren 2015, sedan skulle det vara över. Då sade Syrizaregeringen nej.

Den tänkte inte gå med på lånevillkoren den förra regeringen hade skrivit under på. Det grekiska folket lurades att tro att det skulle kunna folkomrösta om saken. När röken hade skingrats över slagfältet hade Syriza tvingats gå med på ännu tuffare villkor och låna ännu mer pengar, samtidigt som landets ekonomi var lamslagen Det skulle dröja tre år innan landet var tillbaka på samma ställe som 2014.
Oxi ! (Nej!) Valmöte i Chania inför folkomröstningen 2015. Foto: John Göransson.

Skatterna och välfärden

Grekland har gått från att ha ett av de lägsta skattetrycken i världen till att ha ett av de högsta. Det har skapat en situatuon där alltfler betalar allt mer i skatt och får allt mindre tillbaka. Resurserna till vård, skola och omsorg är så knappa att vårdpersonal ibland har fått arbeta i månader utan lön. Polisen fick också mindre resureser under Syrizaregimen, här fanns även ideologiska skäl, eftersom många i Syriza var eller hade varit vänsteraktivister och tyckte illa om polisen.

Året inleddes med nya skattehöjningar och nu började grekerna tröttna. Nea Demokratias löften om sänkta skatter, mer lag och ordning och en politik för tillväxt gick hem hos väljarna, som med bred marginal röstade in en ny regering i juli 2019.

Den nya regeringen tog beslut om skattesänkningar direkt. Här är några av de sänkningar som träder i kraft 2020:

  • Den förhatliga fastighetsskatten ENFIA sänktes direkt och var 22 proocent lägre 2019 än 2018. Sänkningarna kommer att fortsätta nästa år, men det är inte klar hur mycket, eftersom de är baserade på fastighetsvärderingar.
  • Företagsskattena sänks från 28 till 24 procent
  • Vinstskatten sänks från 10 till 5 procent
  • Från 1 juli kommer arbetsgivaravgifterna att sänkas i steg, för att 2023 ha minskat med 5 procentenheter
  • Skatten på inkomster upp till 10 000 euro sänks från 22 till 9 procent
  • Egenföretagare kommer att få drastiskt sänkta skatter

Den nya regeringen har också utlovat välfärdssatsningar, som lagstadgat existensminimum och höjda pensioner. Men framför allt vill man satsa på tillväxt, så att arbeetslösheten kan minska och människor kan få ökad levnadsstandard.

Statsfinanserna

Grekland har haft bruttoöverskott (innan räntan på statsskulden är betalad) i statsbudgeten sedan 2016, i enlighet med kraven från långivarna. För 2019 och 2020 är bruttoöverskottet bestämt till 3,5 procent. Sedan hoppas regeringen att långivarna går med på att sänka gränsen ner mot 2 procent, för att möjliggöra investeringar som kan skapa tillväxt.

Det viktigaste är att Greklands förtroende hos finansmarknaden har stärkts så mycket sedan regeringsskiftet att landet nu kan låna pengar till låg och rentav negativ ränta. Grekland kan byta dyra nödlån från IMF mot billiga obligationer från finansmarknaden. Det minskar ränteutgifterna med 800 miljoner Euro om året.

Det behövs pengar till investeringar. Infrasrukturen (vägar, järnvägar, telekommunikationer…) är körd i botten efter ett decennium av nedskärningar. Ett lättat budgetmål och lägre räntor skapar utrymme för det.

Byggnadsställningar är åter en vanlig syn i Grekland. Foto: John Göransson.

Miljön

Ett annat eftersatt områdena är omställningen till fossilfri energi, där Grekland i dag spelar i EU:s absoluta bottenliga. Det är direkt provocerande att vi sätter solpaneler på villatak i Sverige, när vi kan få 2,2 gånger mer energi per kvadratemeter solpanel i Grekland. Det kallas att sila mygg och svälja kameler. Jag säger vi, för klimatet är inte en nationell angelägenhet.

Det har börjat röra på sig. Regeringen har nyligen beslutat att alla kolkraftverk ska stängas senast 2028 och vid halvårsskiftet sjösattes en plan på investeringar i förnybar energi för 650 miljoner Euro. För lite och för sent, säger en del. Hellre det än inget och aldrig, säger andra.

Arbetslösheten

Arbetslösheten har fortsatt sjunka under året. I januari låg den på 18,6 procent, den senaste siffran är från augusti och då var den nere på 16,7 procent. Septemberstatistiken kommer 20 december, men förväntas hamna på 16,5 procent. Det är fortfarande en hög siffra, men då ska man komma ihåg att arbetslösheten sex år tidigare var runt 28 procent.

En stor del av minskningen beror dessvärre på att omkring 800 000 greker, de flesta unga och relativt välutbildare, har lämnat landet sedan krisen bröt ut. Men alltfler kommer i arbete och de investeringar som nu rullar igång kommer att skapa tusentals arbetstillfällen.

Avregleringar och privatiseringar

En stor del av de avreglerinngar och privatiseringar som långivarna tvingade på grekerna framskred mycket långsamt och när Syriza kom till makten blev det tvärstopp för flera. Under 2019 började en del av dem ändå bära frukt.

Det handlar inte bara om pengar från försäljning av flygplatser, hamnar och annan egendom. Det handlar också om förbättringar. För besökarna var det mest Fraports övertagande av 14 grekiska flygplatser som började synas, när de slitna och illa skötta flygplatserna förvandlades till moderna, fräscha och välskötta flygplatser. Italienska FE tog över järnvägsbolaget Trainose och startade 2019 en snabbtågförbindelse mellan Aten och Thessaloniki, som har halverat restiden och kan konkurrera med flyget.

Snabbtåget mellan Aten och Thessaloniki. Foto: John Göransson.

Turismen

Turismen har gått lysande under 2019. Antalet utländska besökare ökade med 5 procent under perioden januari-september 2019, jämfört med samma period året innan. Än mer glädjande är att intäkterna från turismen ökade med 14 procent, vilket innebär att varje besökare i genomsnitt gjorde av med betydligt mer pengar än 2018. I pengar handlar det om 16,11 miljarder Euro, drygt 2 miljarder mer än 2018.

I oktober gick Thomas Cook i konkurs. Vi vet ännu inte hur det kommer att slå mot ekonomin i Grekland, eftersom konkursen kom i slutet på säsongen. För många hotellägare kan det få stora konsekvenser, men eftersom Thomas Cooks charterturister knappast har varit de som har spenderat mest pengar så kan det i ett längre perspektiv ge högre intäkter till landet. I dag kommer betydligt mer av turistintäkterna från individuell turism än från charter.

Bankerna

Det grekiska bankväsendet har under flera år varit en tickande bomb i Grekland, eftersom många helt enkelt har slutat betala sina räntor och amorteringar. Totalt handlar det om 75 miljarder euro i dåliga lån.

I oktober sjösatte regeringen ”Projekt Hercules”, som ska lätta bankernas skuldbörda och förbättra deras kredivärdighet. De grekiska bankaktierna har närapå fördubblat sitt värde sedan årsskiftet och i dag går det att låna pengar igen.

Människorna

Har folk fått det bättre? Det är svårt att svara på i ett land där en stor del av människors ekonomi är inofficciell. En arbetslös kan leva på sina föräldrar, en fattigpensionär kan leva på sina barn, en bonde kan leva på sina produkter…

Sådant syns inte i statistiken. Man måste prata med människor och se hur de lever. Inte bara människor i turistindustrin (de klagar nästan alltid, det tycks vara en yrkessjukdom) utan frisörer, bagare, sjuksköterskor, banktjänstemän, pensionärer… Min uppfattning, efter fyra resor till olika delar av Grekland under året, är att folk har fått det bättre. Strypgreppet har lossnat.

Givetvis gäller det inte för alla, men jämfört med stämningen 2015 märks det en stor skillnad, även om de flesta tycks ha insett att de inte kan ha samma levnadsstandard som skandinaver och tyskar, som har tre gånger högre BNP per capita. De har sedan 2008 på ett smärtsamt sätt fått lära sig två lutheranska dygder: Att man måste rätta munnen efter matsäcken och att den som är satt i skuld icke är fri.

”Vi kan andas igen”

Jag tog en taxi från flygplatsen i Aten senast jag var där. Jag pratade med den medelålders föraren och när hon berättade att hon hade kört taxi sedan 2013 tog jag en chans och sade ”Jag antar att det var krisen som satte dig bakom ratten”.

Hon tittade på mig och svarade: ”Givetvis, du har alldeles rätt. Jag var hemmafru, vi klarade oss på vad min man körde in. Som tur är äger vi den här taxin och enda sättet för oss att överleva var att den rullade dygnet runt, sju dagar i veckan. Så sedan sex år umgås vi bara på söndagarna, för då låter vi taxin stå i några timmar på förmiddagen”.

Jag frågade om det hade blivit bättre. ”Ja, absolut. Vi kan andas igen. Människor har börjat gå ut igen. Det är inte som innan krisen, men vi har åtminstone råd att träffas igen, som vi greker vill göra.”.

3 reaktioner till “Greklands ekonomi 2019

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: