Alexanderhugget i Makedonien: så blev det

Denna text från 12 augusti 2018 uppdaterade senast 2 juni 2019

Den29 maj meddelade EU-kommissionen att Albanien och Nordmakedonien är redo att börja förhandla om medlemskap i EU. Två dagar senare upprättades för första gången fulla diplomatiska förbindelser mellan Grekland och Nordmakedionen, med ambassader i respektive huvudstad. En nära 30 år lång konflikt mellan de bägge grannländerna tycks äntligen vara slutgilitgt avslutad.

Beskedet kom bara dagar efter att Greklands premiärminister meddelat att han kommer att utlysa nyval, efter katastrofvalet till EU-parlamentet. En bidragande orsak till regerande Syrizas dåliga valresultat är nationalistisk ilska över avtalet med Nordmakedonien.

Det så kallade Prespa-avtalet mellan Grekland och Nordmakedonien slöts i juni 2018. Den sista september 2018 var det folkomröstning i dåvarande Republiken Makedonien (grekerna kallade landet FYROM). Väljarna röstade om två saker, som är lika sammansmälta som koppparn och tennet i bronsstatyn över Alexenader den Store, som då stod i huvudstaden Skopje men numera är nermonterad. De skulle säga om de ville att Republiken Makedonien ska gå med i EU och Nato. Och de skulle säga om de vill att landet ska byta namn, från Republiken Makedonien till Republiken Nordmakedonien.

oznor
Makedoniens flagga vajar över huvudstaden Skopje., Tyvärr reste den förra premiärministern en staty över Alexander den store på torget. Det är dags att plocka ner den nu. Foto: John Göransson.

Det blev ett ja, även om valdeltagandet var oroväckande lågt. Men nu heter landet officiellt Nordmakedonien. Nordmakedonien har ungefär lika många invånare (2,1 miljoner), som grekiska Makedionen (2,4 miljoner).

Allt har gått fort, på mindre än ett år har 30 års konflikt mellan länderna plötsligt skapat ett helt nytt läge på Balkan. Två bräckliga regeringrar i två länder – Grekland och Nordmakedonien – har hunnit ta ett antal processer förbi ”The point of no return” innan de hann bli utröstade från regeringen. Om väljarna röstade fram mer nationalistiska regeringar kunde processen vara hotad. Men när nu båda parlamenten har röstat ja till avtalet och Nordmakedonien släppts in i Nato blir det svårt att backa, trots att starka krafter i Grekland och inte minst i Ryssland gärna skulle vrida klockan bakåt. UPPDATERING: Grekland bytte regering i juli 2019. Men den nya regeringen har lovat att inte försöka riva upp avtalet.

I Grekland demonstrerade hundratusentals människor mot avtalet. Men premiärminister Tsipras satte sin regering på spel och efter att ha vunnit en misstroendeomröstning i parlamentet kunde han efter lång debatt baxa avtalet genom parlamentet.

Mest högljudda var protesterna i grekiska Makedonien, som består av de tre provinserna Centrala Makedonien, med huvutorten Thessaloniki, Östra Makedonien, och Västra Makedonien.

Men så var det ryssland, som hittills har haft nära band till Grekland. De har protesterat öppet mot avtalet och skapat en diplomatisk kris med sina, kanske forna, bundsförvanter.

”Många greker ser Ryssland som den där riddaren på den vita hästen som ska komma och räddda oss. Jag undrar när de ska förstå att riddaren aldrig kommer”, sade en grekisk vän i Thessaloniki när vi diskuterade Makedonenfrågan. Själv är hon konservativ och tycker djupt illa om avtalet.

”Makedonien är inget riktigt land, makedonierna är inget riktigt folk. Det borde delas mellan Bulgarien och Albanien”, sade hon då, några dagar före valet i Makedonien. Det kan tyckas som en orimlig hållning, men den är mycket vanlig i Grekiska Makedionen.

Jag, som är liberal och tycker väldigt illa om Putin och allt han står för, betraktar möjligheten att få med Norra Makedionen i EU och Nato som ett sätt att rubba Rysslands inflytande i regionen. Ryssland har gjort sitt bästa för att hindra processen. UPPDATERING: Processerna för att få med Nordmakedonien i Nato och EU är nu i full gång.

I september 2018, bara några dagar före folkomröstningen, besökte jag Skopje, huvudstad i Nordmakedonien. Där berättade en ung barägare för mig om hur grekiska turister hade slagit sönder hans bar när de fick klart för sig att han inte var alban, som de flesta i hans stadsdel, utan makedoiner. Många greker tar bussen till Skopje för att handla, äta och dricka billigt.

Ung barägare i Skopje. Foto: John Göransson.

Den unge makedoniske barägaren i Skopjes turkiska stadsdel brydde sig inte om vare sig namnet, EU eller Nato. Men han tänkete rösta ja ändå. ”Det leder till förändring och vi behöver förändringar”, sade han veckan innan folkomröstningen.

Visserligen är det greker från Centrala och Västra Makedonien, som alltså ligger i Grekland, som är mest engagerade i motståndet, tillsammans med ultranatonalisterna i ANEL, kommunisterna i KKE och nazisterna i Gyllene Gryning. Det är lätt att förstå de grekiska makedioniernas misstänksamhet. Nordmakedionens förra premiärminister, ultranationalitiske Nikola Gruevski, slog hårt på att ”hans” Makedionen var det rätta Makedonien. Han använde symboler från Alexander den stores imperium och reste en staty över honom på stadens mest centrala torg. Numera har han fått politisk asyl i Ungern, dit han flydde undan åtal för korruption och andra brott. Han smugglades ut ur landet i en ungersk diplomatbil.

cof
Smaklös betong-klassicism. En nationalistisk premiärminister hann förstöra hela Skopjes centerum innan han röstades ut och flydde över gränsen, med ett korruptionsåtal hängande över sig. Foto: John Göransson.

Det hela påminner lite om Sverige, där både Sveriedemokraterna och Vänsterpartiet vill att vi ska lämna EU. Även om Jonas Sjöstedt nu har ångrat sig, för att slippa ha samma uppfattning som Jimmie Åkesson i någon fråga. Men så är det. Den politiska skalan är inte linjär utan cirkulär och extremisterna möts på baksidan.

Alexanderhugget

Alexander den Store, en gång ledare över det väldiga Makedoniska imperiet, lär en gång ha ställts inför ett till synes olösligt problem. I staden Gordions tempel fans en knut på en oxkärra som var så komplicerad att ingen hade lyckats lösa upp den. Enligt en profetia skulle den som lyckades med detta bli herre över Asien. Alexander försökte, men misslyckades. Då drog han sitt svärd och högg knuten i bitar. Problemet var löst. Därifrån har vi uttrycket Alexanderhugg, när man löser ett problem genom att betrakta det från ett helt annat håll.

Det var just ett sådant Alexanderhugg de grekiska och makedoniska förhandlarna lyckades utdela i juni 2018. Grekerna var hårdnackat emot att låta ordet ”Makedonien” vara en del av landets namn, eftersom det i Grekland finns en region som heter Västra Makedonien och en som heter Centrala Makedonien (plus en massa andra skäl). Makedonierna i norr vägrade att släppa ordet ”Makedonien” ur namnet. En majoritet av dem anser sig vara etniska makedonier, så det kan man förstå. Dessutom kallar nästan alla länder i världen redan landet för Makedonien, bara en handfull vägrar. Konflikten kring namnet har pågått sedan landet bildades i samband med Jugoslaviens sönderfall 1991.

Alexanderhugg i fem steg

Så hur såg då Alexanderhugget ut?

  1. Först och främst måste båda parter bli överens om att hugget skulle utdelas. Både Greklands och Makedoniens regeringar ville att Makedonien ska bli medlemmar i EU och Nato (Grekland är det redan).
  2. Bägge parter måste förstå varandras position, genom att både lyssna på varandra och prata med varandra. Jag vet inte så mycket om Makedonien, men jag vet att grekiska politiker oftast är mycket bättre på att prata än på att lyssna och att förhandlarna ofta hellre har pratat med sina anhängare än med de motståndare de förhandlar med.
  3. Alla surdegar kring namnfrågan måste bort. Inget av länderna får ha teritoritoriella eller kulturella anspråk på varandra, propagandakriget måste upphöra.
  4. Båda måste komma överens om att Makedionien måste byta namn, men att ordet Makedonien måste ingå i namnet. En ungefär lika stor uppoffring för båda länderna. Häri ligger knuten, för att citera Hamlet.
  5. Sedan var det bara att hugga till. Det finns redan ett Centrala och ett Västra Makedonien på den grekiska sidan, så Nordmakedonien är ett fullt rimligt namn på repubnliken norr om gränsen. Att bulgarien och Ryssland motsatte sig detta gick att strunta i. Den del av den Ottomanska provinsen Makedonien som hamnade i Bulgarien efter Balkankrinen 1013 var liten och är i dag provinsen Blagoevgrad. Att det bor etniska makedonier där torde vara ungefär lika relevant i namnfrågan som de svensktalande esternas betydelse för namnet Sverige. Samma sak gäller den lilla makedoniska folkspillra som finns i Ryssland.

Nationalister på båda sidorna om gränsen, samt Bulgarien och Ryssland, gjorde vad de kunde för att hindra Alexanderhugget, genom stora stora demonstationer, ryska mutförsök, kampanjer i sociala medier och andra aktiviteter. Måttet rågades när Thessalonikis borgmästare Yannis Boutaris misshandlades på öppen gata av högernationalister, efter att ha föreslagit att Thessalonikis flygplats ”Macedonia Airport” skulle byta namn. MEn planen lyclades och nu heter landet Normakedonien.

För Nordmakedonien innebär det massor. Några exempel:

  • Tillgången till EU:s inre marknad och vidhängande bidragssystem kommer att hjälpa den ansgträngda ekonomin i ett av Europas fattigaste länder.
  • Medlemskapet i EU öppnar gränsen mot Egeiska Havet. Eftersom landet inte har någon gräns mot havet är detta mycket viktigt.
  • Medlemskapet i Nato ger landet en buffert mot Ryssland, som anser att Makedonien är en del av dess intressesfär.
  • De inre oroligheterna mellan etniska makedonier och albaner kan svalna, efter att stundtals ha gränsat till fullskaligt inbördeskrig

För Grekland handlar det framför allt om att återfå EU:s och Natos förtroende. Vill ni vara med eller vill ni bara använda medlemskapet till att få pengar, lägga veton och bråka? Det handlar också om att ändra fokus, från tjafs om grannarnas val av namn, till att lösa sina gigantiska interna problem. En lite oväntad konsekvens är att de tidigare så goda relationerna mellan syrizaregeringen och Ryssland numera är mer ansträngda. Det gör mig lite gladare!

Redan i dag är handeln över gränsen omfattande. Välbeställda makedonier åker till den grekiska sidan för lyxkonsumtion och strandsemester, greker åker över gränsen för att handla billigt. Normaliserade relationer öppnar enorma möjligheter för ökat handelsutbyte.

Annonser

2 kommentarer på “Alexanderhugget i Makedonien: så blev det”

  1. Pingback: Resa i Grekland utan bil - Grekland All Exclusive

  2. Pingback: Allt om Greklands nya regering - Grekland All Exclusive

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.