Grekland kommer att bli tråkigare på 20-talet – som tur är!

Det är den andra dagen på det nya decenniet. Jag befinner mig i Chania när detta skrivs. Denna regniga och blåsiga dag är lämplig för att ta en ny titt in i kristallkulan. Vad kommer att hända i Grekland under 20-talet?

För fem år sedan ställdes jag i TV-debatt mot DN:s vänsterdebattör Kajsa Ekis Ekman. Vi bråkade om den grekiska krisen, som just hade nått sin kulmen. Jag påstod då att det enda sättet för Grekland att resa sig ur krisen är att bli lite tråkigare, hur ogärna jag än ville det. Lite mer ordning och reda, lite mer sparsamhet och flit, av svensk Lutheransk modell. Ekis fnös föraktfullt. Hon tyckte att det saknades heroism i Grekland.

Jag och Ekis Ekman i EFN i augusti 2015.

Vi turister vill gärna komma till ett Grekland med billig sprit, männniskor som struntar i reglerna och tycker att det är viktigare att ha roligt än att arbeta. Alltså raka motsatsen mot vår egen kultur. Vi tar gärna semester från lutheranismen och Grekland har varit vår säkerhetsventil.

Samtidigt klagar vi gärna på att folk inte betalar skatt, kör bil med sprit i kroppen, parkerar överallt, att det kan ta två timmar att hämta ettt paket på posten eller att nybyggda hus börjar förfalla redan efter ett par år. Att detta är två sidor av samma mynt var det inte många som reflekterade över innan krisen blev som djupast.

Insikten nådde grekerna innan den nådde oss. Grekernas omvärldsbild var länge i väldigt stor utsträckning präglad av möten med turister. De har sett oss komma och göra av med lika mycket pengar på en dag som de själva har att röra sig med i en vecka. Att de flesta av oss har jobbat och gnetat i elva månader för att ha råd med detta gick inte riktigt fram. Många har trott att vi lever likadant i Sverige. Historierna om våra priser var som sagor för dem. ”Femtio kronor för en öl, det är ju inte klokt!”. Numera har de flesta förstått hur det hänger ihop.

Sådana här priser är en allt ovanligare syn i grekland. Foto: John Göransson.

I dag är det inte ovanligt att en öl i Grekland kostar 50 kronor eller mer, inte bara på turistfällorna. Själva kärnan i massturismen; låga priser på alkohol och enkel krogmat, finns inte kvar längre. Att köpa en flaska vodka på Systembolaget är inte mycket dyrare än att köpa den i en butik i Grekland. Enkel och billig mat är tack vare invandringen numera lätt att hitta i Sverige.

Först orsakades prisökningarna av okontrollerad inflation, sedan kom krisen och den skulle besegras med beskattning, Nu har landet ett av världens högsta skattetryck. 20-talet måste präglas av tillväxt och om den ska uppstå måste skatterna sänkas. Den nya regeringen vet det och har utlovat sänkningar. Det avgörande för den närmaste framtiden är att kunna förmå långivarna att sänka budgetmålet, som i dag kräver 3,5 procents överskott. Annars finns det vare sig pengar till skattesänkningar eller investeringar.

De stora dragen

Men, som sagt, Grekerna måste bli tråkigare (många har redan tvingats att bli det av brist på pengar). Det kommer vi turister att märka. Några saker jag tror kommer att hända:

Professionella kockar är en bristvara i Grekland. Här är en av dem; Mihailis, kökschef på Colombo i Chania. Foto: John Göransson.
  • Professionalismen kommer att öka. Kockar som kan laga god mat, vinmakare som kan maka gott vin, bryggare som kan brygga gott öl, byggare som kan bygga hållbara hus, byråkrater som kan ge medborgarna snabb och effektiv service… Bollen är redan i rullning.
  • Den individuella turismen kommer att öka på bekostad av charter. Lågpris med Airbnb och andra delningstjänster i ena ändan, lyxhotell och upplevelseresor i den andra. När 20-talet är över kommer det att finnas väldigt många nordeuropeer som aldrig har varit på en charterresa.
  • Laglydnaden kommer att öka. Kampanjerna mot husockupanter, klottrare, hembrännare, skattesmitare och rökare har redan börjat och kommer att intensifieras så länge den nuvarande regeringen har makten.
  • Skattesänkingar och andra åtgätder kommer att bidra till en ”intern devalvering” som pressar ner priserna på de produkter som är kärnan i turistindustrin (framför allt alkohol och livsmedel). Tobaksskatten kommer att sänkas för att få stopp på det gigantiska inflödet av smuggelcigaretter. Samma sak hände i Sverige på 90-talet. Efter flera stora skatthöjningar tvingades regeringen sänka skatten dramatidskt, för att stoppa smugglingen.
  • Grekland kommer att bli lite mindre grekiskt och mer som resten av Europa. Grekland kan inte längre förbli ett gigantiskt friluftsmusum dit turister reser för att uppleva ”det genuina Grekland”. När de nära en miljon unga greker som tvingades fly landet under krisen återvänder kommer de inte att vara särskilt intresserade av en kultur som resten av EU lämnade bakom sig redan på 60-talet.
  • Grekland kommer att fortsätta vara ett fattigt land under 20-talet. Men med en politik som stimulerar tillväxt kan arbetslösheten sjunka mer mot 10 procent och flertalet kommer att få det bättre. Den förra tillväxtperioden, som slutade med en krasch 2008, byggde till stor del på konsumtion på kredit. Den här gången måste tillväxten bygga på ökad produktion
  • Grekena kommer att börja låna pengar igen, men denna gång kommer lånen att finansiera en hållbar tillväxt, inte konsumtion och offentligt slöseri.
  • Den svarta ekonomin i det reguljära samhället kommer att krympa. Tyvärr kommer den delvis att flyttas över till kriminell verksamhet, som droghandel och trafficking.
  • De relativt låga lönerna och välutbildade ungdomarna kommer att locka investerare från hela världen, förutsatt att det politiska kaoset uphör. Strejker, kravaller, politisk terrorism… sådant skrämmer bort investerarna.
  • Energiomställningen kommet att ta fart. Regeringen har lovat att avveckla all brunkolshantering till 2025, stora investeringar ska göras i sol- och vindkraft. Samtidigt har landet stora olje- och gastillgångar, här är det bäddat för målkonflikter.
  • Flyktingkrisen kommer att pågå i flera år till, samtidigt som befolkningen minskar.
  • Konflikten med Turkiet är det enskilt största orosmolnet och det finns anledning att frukta en väpnad konflikt, i paritet med Cypernkrisen 1974.
  • Grekland kommer att bli mindre homogent och mer multikulturellt. Det finns en gräns för hur länge Grekland kan behandla invandrare som lägre stående.
Moderna tåg är en del av det grekiska miljöarbetet. Foto: John Göransson.

Mycket av detta har redan börjat hända. Låt oss hoppas att utveckligen denna gång håller i sig och inte, som så många gånger tidigare, accelererar över stupet eller in i väggen.

Det jag hoppas kommer att hända är att de grekiska reglerna för arbetsmarknaden börjar tillämpas. I dag jobbar många greker och gästrarbetare under förhållanden som är olagliga och ovärdiga en demokratisk rättsstat. Tyvärr är jag inte särskilt optimistisk. Det är nog bara konkurrens från stora multinationella företag som kan ändra på detta.

Turismen

Äventyrsturism i Tzoumerka i norra Grekland. Foto: John Göransson.

Att turista i Grekland kommer att bli väldigt annorlunda på 20-talet jämfört med hur det var på 10-talet.

  • Stads- och upplevelseturismen kommer att öka, sol-, strand- och fylleturismen kommer att minska.
  • Turisterna kommer att spridas jämnare över året, även om turistmål som Rhodos och Kos knappast kommer att bli vinterresmål.
  • De stora turistorterna kommer att förvandlas. En del av dem kommer att bli mer urbana, en del av dem kommer att bli spökstäder.
  • Uppdelningen mellan turister och greker kommer att minska. Rökförbudet, språkkunskaperna och internationaliseringen kommer att locka fler turister till upplevelser de delar med grekerna.
  • Liberalare regler för cannabisbruk kommer att locka turister som i dag åker till Berlin, Amsterdam och Barcelona. Grekland är storproducent av cannabis och landets styrande kommer i längden inte att kunna blunda för de ekonomiska möjligheter som finns i att få in dessa i dag svarta pengar i den reguljära ekonomin.
  • Turismen från Skandinavien och norra Europa kommer att minska, om inte landet lyckas sänka priserna på framför allt alkohol. Vi kommer att ersättas av turister från Östeuropa och Asien.
  • Båtluffandet kommer att minska.
  • Grekerna kommer att öka sitt eget utlandsresande, så nettoinflödet av turistpengar kommer att minska. Men inflödet kommer att fortsätta vara större än utflödet, eftersom det varje år kommer tre gånger fler turister till Grekland än den bofasta befolkningen.

Det jag hoppas är att turisterna ska välja mer hållbara sätt att resa. Att förstörelsen av historiska och natursköna platser ska upphöra och att All Inclusive ska försvinna.

Tågturism i Pelion. Foto: John Göransson.

Detta är förstås bara mina gissningar, baserade på 30 års studier av utvecklingen i landet. Jag vet inte ens om jag kommer att vara med när vi går in i 30-talet och har facit.

Annonser

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.