Sista gnället om Grekland
I tre artiklar har jag tittat närmare på de tre saker som fått flest röster i min enkät om vad som är dåligt i Grekland. Nu är det dags att avsluta gnället med att titta på plats fyra och fem: miljön och korruptionen. Det finns mycket att berätta så det blir ett långt inlägg.
De tre övriga artiklarna i den här serien hittar du här:
På plats fyra, med 13%, kom ”Byråkratin, korruptionen, landets styre”. På plats fem, med 12%, hittar vi det onödigt tillkrånglade alternativet ”Eftersatt miljöarbete i relation till befolkningens behov och tillströmning av turister”. Hädanefter kallar vi det ”Eftersatt miljöarbete”.
Sammanflätade problem
Dessa båda saker är så sammanflätade att de inte kan separeras. Byråkrati, korruption och vanstyre är en av de främsta orsakerna till det eftersatta miljöarbetet. Jag har skrivit många artiklar om de båda problemen var och en för sig. Den här artikeln fokuserar på sambandet.
Det var inte jag själv utan medlemmar i Facebookgruppen Grekland all Exclusive som lade till de här alternativen. Jag hade kopierat en enkät från en internationell Facebookgrupp och där fanns alternativen inte ens med. Det visar, glädjande nog, att medlemmarna i Grekland all Exclusive är lite mer engagerade i Greklands välbefinnande än genomsnittet.
Stämmer det?
Den första frågan vi måste ställa oss är om de här påståendena är sanna. Är korruptionen värre i Grekland än i andra länder? Är miljöarbetet eftersatt? Svaret är ja på båda frågorna. Jag börjar med korruptionen.
Artikeln ovan uppdaterades 2020. Jag kontrollerade uppgifterna i den och kan konstatera att de i stort sett är aktuella. Grekland är, enligt Transparency international (2025) det sjätte mest korrupta landet i EU, efter Malta, Slovakien, Kroatien, Rumänien, Bulgarien och Ungern. Minst korrupt är Danmark, följt av Finland, Norge och Sverige.
Jag har gjort en liten tabell över Transparency Internationals statistik sedan 2020. Högre poäng är bättre, 100 poäng är max, det har ingen. Rankingen visar vilken plats på listan över världens 182 stater landet har placerat sig.
Sverige har som mest kommit etta (2008), som sämst åtta (2024). Grekland har kommit som bäst 35:a (2000), som sämst 94:a (2012).
| År | Poäng Grekland | Poäng Sverige | Ranking Grekland | Ranking Sverige |
| 2025 | 50 | 80 | 56 | 6 |
| 2020 | 50 | 85 | 59 | 3 |
| 2015 | 46 | 89 | 58 | 4 |
| 2010 | 35 | 92 | 85 | 4 |
| 2005 | 43 | 92 | 47 | 6 |
| 2000 | 49 | 94 | 35 | 3 |
Korruption hindrar utvecklingen
Korruption är ett effektivt hinder för ett lands utveckling. Mutade skatteindrivare hjälper skattesmitare, pengar och andra resurser som skulle ha använts till utveckling hamnar i fickorna på människor som bara är intresserade av att berika sig själva.
Visst har Grekland tagit stora steg mot klimatomställning de senaste åren. Men det är lättare att gå från noll procent fossilfritt till 30 procent än det är att gå från 70 procent till 100 och takten i den grekiska omställningen imponerar inte. Jag återkommer med en mer ingående artikel om detta.
Stölden av stöden
Min gissning är att landet kommer att tappa många poäng i Transparency Internationals mätning 2026. Förra året rullades en korruptionshärva upp, som handlar om hur hundratals miljoner euro ur EU:s jordbruksfond, avsedda att utveckla hållbart jordbruk, har hamnat hos bedragare, med bistånd från den myndighet som är satt att dela ut pengarna.
Bakom avslöjandet ligger EPPO, som är Europeiska unionens oberoende åklagarmyndighet. Den ansvarar för att utreda och åtala brott som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen.
Tretton parlamentsledamöter, varav två ministrar, samt präster, kommunpolitiker och andra potentater har avslöjats med fingrarna i syltbruken. Så sent som i slutet av maj greps ytterligare ett antal misstänkta och härvan fortsätter att växa. Viktigt att komma ihåg är att EU:s åklagarmyndighet EPPO hela tiden har motarbetats av grekiska myndigheter och poliser. Nu har EU riktat krav till den Grekiska staten på 415 miljoner euro i skadestånd.
Regeringen skyddar de skyldiga
Parlamentsledamöter har immunitet i Grekland, en immunitet som bara parlamentet kan häva. När landets lagstiftare på detta sätt skyddas från åtal står dörren öppen för korruption ända upp i toppen.
Jämför gärna med Sverige, där en brottsmisstänkt SD-riksdagsman härom dagen åkte ut ur både riksdagen och partiet, timmar efter att misstankarna mot honom blev kända.
Den grekiska regeringen har gjort tvärtom. Den tog snabbt fram en lag som stärkte immuniteten och gör det i praktiken omöjligt för EPPO att utreda brått begångna av parlamentsledamöter. Dessutom vill Grekland göra sig av med de tre grekiska åklagare som arbetar med fallet, trots att de jobbar för EPPO.
Grekland i krig med EU:s åklagare
Så här reagerade EPPO, i ett uttalande 22 maj 2026:
”Den hastiga ändringen av den grekiska straffprocesslagen, som inrättar ett särskilt förfarande för grova brott begångna av parlamentsledamöter, har en negativ inverkan på EPPO:s förmåga att effektivt utreda och åtala brott inom dess behörighet i Grekland. Dessutom har det grekiska högsta rättsliga rådets nyliga vägran att erkänna den fulla effekten av det beslut som fattades av EPPO:s kollegium den 12 november 2025, att förnya mandatet för tre europeiska delegerade åklagare med 5 år, en negativ inverkan på EPPO:s oberoende i Grekland.Den europeiska chefsåklagaren informerade därför Europeiska kommissionen om denna utveckling, som väcker allvarliga tvivel om de grekiska myndigheternas efterlevnad av sin skyldighet till lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i EU-fördraget.”
Miljarder i EU-stöd till miljön
EU och den grekiska staten delar årligen ut miljarder euro i stöd till miljöförbättringar och klimatomställning. Dessutom har Europeiska Investeringsbanken bara i år beviljat nära 175 miljoner euro i lån till företag för olika projekt som vindkraftverk, cirkulär ekonomi och utvinning av metaller som behövs för energiomställningen. Jag har hur många historier som helst som handlar om hur EU-pengar försvinner och det är naivt att tro att samma sak inte händer med dessa pengar. Opkepe-skandalen visar att Greklands regering ger korruppta politiker grönt ljus att stjäla pengar ur EU:s kassa. Pengar som du och jag är med och betalar.
Klientilismen
I Grekland är köpta röster ett vanligt fenomen, i synnerhet på mindre orter. Familjens röster belönas ofta med kommunala kontrakt, ett fenomen som kallas klientilism. Här är en lista på några av de kontrakt som vart fjärde år var till salu på min lilla semesterö, där jag tillbringade varje sommar mellan 1995 och 2008:
- Sophämtningen
- Den kommunala bussen
- Post- och passagerarbåten till Kos
- Vägunderhållet
- Viltvården
- Driften av reservkraftverket (elen kom i kabel från Kos)
- Vattendistributionen (en stor del av vattnet kom med tankbåt från Rhodos)
Stöttade du den vinnande kandiaten kunde du få något av kontrakten. Stöttade du förloraren kunde du vänta dig en skattekontroll av ditt företag, färre kunder på din restaurang eller att din son blev utan sommarjobb.
Företag som bidrar med skatteintäkter och arbetstillfällen gynnas ofta av lokala politiker, även om det drabbar miljön och är olagligt. Ibland mutas politikerna, eller så får några släktingar jobb. Kanske är det en kusin som bedriver verksamheten. Det är därför det står solstolar och kantiner med dieselgenerator på stränder i naturreservat och byggs hotellanläggningar trots att infrastrukturen saknas. Några exempel från min lilla semesterö finns i denna åtta år gamla artikel:
Jag kan tillägga att minst två av de före detta borgmästarna på min sommarö efter mandatperiondens slut sattes i fängelse för olika brott. När krisen kom slogs ön ihop med Rhodos, borgmästarens makt begränsades och det blev svårare för korrupta öbor att köpa in sig i fullmäktige.
Sopmaffian
En av de mest korrumperade, och därmed mest brottsutsatta, branscherna i världen är avfallsbranschen. Skrupelfria aktörer dumpar miljöfarligt avfall i naturen, skeppar det utomlands till soptippar i tredje världen eller eldar helt enkelt upp det. I Sverige föll nyligen domarna i den så kallade Think Pink-härvan, där flera inblandade fick långa fängelsestraff för att ha dumpat och eldat upp miljöfarligt industriavfall.
Ett exempel från nyhetsskörden:
En uppsättning ”återvinningsenheter” eller kiosker byggdes 2025 av det grekiska återvinningsföretaget Texan och utspridda över regionerna Attika, Peloponnesos och Kreta. Projektet, som kostat 220 miljoner, är delvis finansierat av EU. Det visar sig nu att kioskerna har kostat fem gånger mer än de borde ha kostat och att ingen vet vad som händer med det som samlas in i dem. Dessutom finns misstankar om att upphandlingen var riggad. Jag har inte sett till någon av kioskerna.
I korrumperade länder är risken att åka fast mycket mindre, eftersom mutade tjänstemän, poliser och politiker får betalt för att titta bort eller rentav är inblandade i verksamheten.
Enligt uppgifter från den europeiska statistikbyrån Eurostat från 2022 låg återvinningsgraden för kommunalt avfall i Grekland runt 17 procent, jämfört med EU-genomsnittet på 49 procent.
Grekland missar alla miljömål
Grekland misslyckas med sin skyldighet att återvinna 55 procent av sitt kommunala avfall och 65 procent av sitt förpackningsavfall 2025, konstaterade Europeiska kommissionen i sin granskning av miljöimplementeringen 2025. Landet hade redan ”missat målet för 2020 att återvinna 50 procent av sitt kommunala avfall med god marginal”, står det i granskningen. Hittills har Grekland dömts att böta 230 miljoner euro till Bryssel för att kompensera för dessa överträdelser, enligt granskningen.
Av de 19 pågående ärendena mot Grekland i miljöfrågor är sex relaterade till avfallshantering, från olaglig deponering till att inte korrekt tillämpa lagar om förpackningsavfall.
Det finns gott om olagliga soptippar över hela Grekland. Förra året dömde EU-domstolen Grekland att betala 5,5 miljoner euro plus ytterligare 12 500 euro per dag till dess en illegal soptipp på Zakyntos är borta. Tippen finns i ett naturskyddat område och öppnades på 80-talet för att hantera avfall från den växande turismen. Dussintals andra runtom i Grekland har slutat växa men lämnas att läcka ut gifter i naturen.
Långsamt framåt eller stillastående
Fortfarande läggs nära 80 procent av alla Greklands sopor på soptippar, genomsnittet i EU är 40 procent, i Sverige är det åtta procent enligt Eurostat. Utvecklingen står i stort sett still. Grekland är på gång att införa en skatt på 55 euro per ton avfall som läggs på soptippar, och samtidigt betala för avfall som återvinns.
Grekland har lagt ner miljarder euro på återvinningskärl, sorteringsanläggningar och informationskampanjer som i stort sett ingen bryr sig om. Det finns inget återvinningssystem för burkar och PET-flaskor. Det är på gång, men ingen vet när det kommer.
Vi sorterar!
Våra grannar i gränden tittar nyfiket på oss när vi bär upp våra påsar med plast, kartong, glas och metall till de olikfärgade containrarna vid stora vägen. Vi är de enda som ägnar oss åt sådant. Den blå container som ska innehålla plast, metall och kartong innehåller mycket annat. Ofta ser vi romer klättra ner i den för att leta efter användbara saker. I den gula igloon slänger vi glas. Batterier och elektronikskrot tar vi till ett hotell där de miljömedvetna ägarna har egna kärl på bakgården som vi får använda.
Det är förstås lätt att resignera. Det är så mycket enklare att bara dumpa allt i tunnan som står tio meter från ytterdörren. Men någon måste börja.