fbpx

Tre tunga moln över Aten

Atenarna är inte på sitt bästa humör just nu, i slutet av september 2020. Det finns mycket att oroa sig över. Först och främst oron över att regeringen ska slå till med en ny lockdown för att stoppa ökningen av Covid-19 i regionen. Därnäst konflikten med Turkiet, som visserligen börjar avta något men som fortfarande skapar oro. Slutligen situationen på Lesbos, sedan flyktinglägret Moria brann ner till grunden och lämnade 12 000 människor utan ens en tältduk över huvudet. Det finns ett klart samband mellan dessa tre saker.


Covid-19 i Aten

Atenområdet är den region i Grekland som fått mest stryk av den nya våg av Covid-19 som har drabbat landet. Sedan i måndags gäller en mängd nya regler om ansiktsmasker, hemarbete, avstånd och annat i regionen. De flesta uppfattar det som ”steget före lockdown”. Jag har pratat med några Atenbor om vad de tror kommer att hända. Intrycket är att ingen vet om det blir en ny lockdown. Det vet sannolikt inte regeringen heller. Nu väntar alla på att de nya åtgärderna ska ge effekt, annars kommer det att bli ännu hårdare tag. ”Vi tror att vi kommer att bli tvungna att skicka SMS innan vi går ut, som vi fick göra i våras”, säger en kvinna jag pratar med. Till skillnad mot då tror hon inte att samhället kommer att stänga ner på samma sätt som det gjorde i mars. Då stängde barer, restauranger, caféer butiker och tusentals andra arbetsplatser, de som arbetade där skickades hem med 800 euro i månadslön från staten.

Kulturarbetare i Aten demonstrerar mot de nya reglerna i Aten, som förbjuder folksamlingar med fler än nio personer.

När Grekland gick in i lockdown låg antalet smittade per dag på hälften av dagens nivå, delvis på grund av att antalet tester var mycket lägre. Men det är ändå ingen tvekan om att smittspridningen ökar, det ser man på det ökade antal människor som vårdas i respirator och som dör.

Alla jag pratar med är överens om en sak: en ny lockdown skulle innebära ekonomisk katastrof. Men regeringen är numera noga med att i alla uttalanden nämna lockdown som en sista möjlighet, om inte de andra åtgärderna fungerar. Det som för några veckor sedan var uteslutet har blivit möjligt.

Booking.com

Covid-19 i Grekland

Låt oss titta på siffrorna. De senaste 30 dagarna har 7 264 nya fall av Covid-19 konstaterats i Grekland. Det är nära hälften av det totala antalet smittade sedan pandemins början. Under samma period har 110 dödsfall konstaterats, totalt har nu 352 personer dött i Covid-19 i landet.

Antalet som vårdas i respirator ökar också snabbt, 22 september var 77 covid-19-patienter inlagda på landets intensivvårdsavdelningar, de flesta av dem i Aten.

23 septemberGreklandSverige
Antal nya fall358239
Antal döda56
Antal nya fall per 100 000 de senaste 2 veckorna38,236
Antal döda per 100 000 de senaste 2 veckorna0,60,2
Antal i intensivvård 15 september7318
Antal Covid-19-tester per 100 000, vecka 389161 394
Antalet smittade har ökat i både Sverige och Grekland sedan förra veckan.

Grekerna börjar tröttna. Oron för ekonomin har för länge sedan gått förbi oron för att bli sjuk. Denna trötthet tar sig olika uttryck. Ett av dem är att gruppen som tror att regeringen överdriver faran med coronaviruset har vuxit ordentligt. Gruppen är inte homogen, den inrymmer allt från knäppa konspirationsteoretiker till sansade medborgare som ifrågasätter det vetenskapliga stödet bakom regeringens åtgärder.

Munskydd på fyraåringar

En av de tydligaste konfliktytorna är skolan. Inför den försenade skolstarten beslutades att alla elever ska bära munskydd. Det gäller från den obligatoriska förskolan klass till sista klasd, vilket innebär att fyraåringar tvingas ha munskydd, trots att WHO avråder från munskydd för barn under sex år och inte rekommenderar barn under 12 år att ha munskydd.

Beslutet har lett till att många föräldrar har vägrat att skicka sina barn till skolan. En annan grupp håller barnen hemma för att de är rädda att barnen ska smittas. ”Det börjar likna ett inbördeskrig, mellan de som tror att allt är påhitt och de som är livrädda att smittas”, säger en kvinna i Aten. Flera skolor är fortfarande stängda, eftersom alltför få elever har dykt upp, berättar hon.

Det är svårt att förstå hur den grekiska regeringen har tänkt här. Vi har inte hittat några siffror för Grekland, men så här ser det ut i Sverige: Hittills har drygt 5 000 av landets 2,4 miljoner invånare mellan 0 och 19 år konstaterats insjuknade i Covid-19. En av dem har dött. Det innebär att smittorisken kan beräknas till 0,2 procent och risken att dö till en på 2,4 miljoner. Som jämförelse kan nämnas att 49 barn i Sverige dog i cancer förra året. Gå gärna in på Barncancerfondens hemsida och ge ett bidrag!

Men barnen kan väl smitta vuxna? Ja, men i väldigt liten utsträckning, enligt den forskning som finns tillgänglig.

Sett i ljuset av ovanstående går det bara att dra en slutsats: regeringens beslut om munskydd på småbarn är inte rationellt utan populistiskt. När sedan en tredjedel av de hundratusentals munskydds som beställdes till skolstarten visade sig vara alldeles för stora skapade det både ilska och munterhet hos grekerna. ”En välutrustad intensivvårdsplats kostar 35 000 euro om året. De värdelösa munskydden hade räckt till 185 nya intensivvårdsplatser”, skriver en grekisk man i ett väl spritt Facebookinlägg. Mycket tyder på att de grekiska barnen kan räkna med ett förlorat skolår.

Konspirationsteorierna

Demonstration i Thessaloniki mot ansiktsmasker i skolorna, anordnad av vaccinationsmotståndare.

Tyvärr angrips regeringen inte bara med vetenskapliga argument. Konspirationsteorierna, ofta skapade på den yttersta högerkanten, börjar växa i omfång. Grundtesen är att Covid-19 är ett påhitt, eller möjligen en vanlig säsongsinfluensa, som används för att kontrollera befolkningen. Ofta ligger utländska krafter bakom, inte sällan judar. Nynazisterna i Gyllene Gryning är väldigt aktiva i frågan.

”Ett rykte säger att anhöriga till människor som har dött av något annat får 2 000 euro om de går med på att det står Covid-19 i dödsattesten. Många varnar också för att uppsöka sjukhus i Aten, eftersom risken är stor att man får diagnosen Covid-19, även om det är något annat”, berättar kvinnan i Aten. När jag frågar vad hon själv tror om ryktena svarar hon som greker ofta gör: ”Jag vet inte vad jag ska tro. Det pratas så mycket, hur ska jag kunna veta vad som är sant? ”Vetenskapen, kanske?” försöker jag. Hon svarar med ett trött leende i webbkameran.

Vaccinationsmotståndarna vill också vara med i leken. De propagerar förstås mot att folk ska vaccinera sig mot coronavirus den dag ett vaccin blir tillgängligt. Men till dess sprider de helt ogrundade rykten om att vaccin mot säsongsinfluensan gör det lättare att insjukna i Covid-19. I själva verket är det extra viktigt att folk vaccinerar sig mot säsongsinfluensan, för att inte sjukvården ska belastas med influensapatienter och Covid-19-patienter samtidigt.

Migranterna på Lesbos

Natten till den 9 september blev flyktinglägret Moria på Lesbos totalförstört i en brand och 12 000 människor, varav dem många barn, blev utan tak över huvudet. Tusentals sov under bar himmel på fält och vid vägkanten. Nu har de flesta av dem flyttat in UNICEF:s tillfälliga tältläger i Kara Tepe på samma ö. Branden, som av allt att döma var anlagd av några som bodde i lägret, har åter öppnat omvärldens ögon för de här människornas situation. Den enkla förklaringen till att dessa tusentals människor i åratal har bott under helt omänskliga förhållanden är mycket enkel: det är ingen som vill ta emot dem.

De flesta av dem har fått hjälp av flyktingsmugglare att ta sig över det smala sundet mellan Turkiet och Lesbos, med löfte om att de därifrån ska kunna ta sig vidare till Tyskland, Sverige och andra länder i väst. Men EU beslutade 2015 att strikt börja tillämpa regeln om första asylland, vilket innebär att alla som nu befinner sig i de grekiska flyktinglägren måste söka asyl i Grekland. Det är som att köpa en flygbiljett till Las Vegas och inse att man har hamnat i Skamhed. Man vill bara därifrån. Men de grekiska myndigheterna, och resten av Europa, anser att de flesta saknar asylskäl.

Covidutbrott bland migranterna

Så hur är flyktingsituationen på Lesbos kopplad till pandemin? Veckan började med nyheten att 243 av de knappt 10 000 invånarna i det nya tältlägret konstaterats bära på Covid-19. Medelåldern bland de smittade är 24 år, så de flesta har inga symptom. Hela lägret är nu i karantän, frågan är hur många som kommer att bli smittade. Det enda som inger förhoppningar är att det finns relativt få gamla i lägret, så dödligheten kan bli låg.

På onsdagen enades EU om en ny asylpolitik, som ska ge gränsstaterna möjlighet att få hjälp av övriga EU med att ta hand om asylsökande. Hjälpen ska både bestå i att ta emot asylsökande och att återföra dem som får avslag till deras hemländer. Man tror att minst två tredjedelar av av de asylsökande saknar asylskäl.

Pandemin stoppade flyktingbråket med Turkiet

Så Turkiet. Denna infekterade fråga undviker vi helst att skriva om, eftersom nationalister och andra högljudda människor brukar dra igång trolleriet så fort vi rapporterar om saken. För dem finns det bara en sanning i frågan och den är märkligt nog diametralt motsatt om man är grekisk eller turkisk nationalist. Jag förstår grekernas upprördhet och jag vet att de har rätt i sak, men det innebär inte att jag måste tycka att ett krig är den enda lösningen. ”Jag erkänner, jag är rasist! Jag tycker helt enkelt illa om turkar. Alla turkar!” förklarade en god vän i Chania. Hon röstar på KKE, det gamla sovjetkommunistiska parti som fortfarande har starkt stöd i landet. Höger- och vänsterskalan är ofta en cirkel i Grekland, längst ut i ändarna möts åsikterna.

Kortfattat: I början av året inledde president Recep Erdogan en kampanj för att stärka sitt varumärke bland väljarna. Att bråka med Grekland är alltid populärt. Först provocerade han Grekland och idkade utpressning mot EU genom det cyniska beslutet att sända tusentals migranter till den grekiska gränsen och försöka förmå dem att korsa den. Operationen misslyckades och avbröts av pandemin. Nästa provokation blev att göra om Hagia Sofia i Istanbul, en gång den ortodoxa världens motsvarighet till St Pauls-katedralen i Rom, till en moské. Det blev förstås ett herrans liv om den saken.

Kanonbåtsdiplomati

Sedan var det dags för Erdogan att sätta fart på den sekelgamla striden om territorialgränsen runt öarna närmast Turkiets kust. Han skickade ett ”forskningsfartyg” till trakten av den grekiska ön Kastellorizo för att leta efter olja och naturgas. Fartyget var förstås eskorterat av krigsfartyg. Grekland skickade sin flotta och Frankrike ställde upp med stöd. Detta kallas sedan 1800-talet för kanonbåtsdiplomati. Kastellorizo fylldes av grekiska soldater.

Tyskland och USA försökte få parterna till förhandlingsbordet. Det stod länge och vägde, fram till början av september, när Grekland slöt avtal med franska Dassault om att köpa 18 nya jaktplan för några miljarder euro. Samtidigt återvände forskningsfartyget med sin eskort till turkisk hamn. Nu har Mitsotakis och Erdogan kommit överens om att träffas och försöka komma överens. Båda länderna är medlemmar i försvarsalliansen NATO, så det är egentligen vansinne att länderna rustar sig för krig mot varandra. Men länderna har varit huvudfiender i mer än ett halvt årtusende, de ränderna går inte ur så lätt. Lägg därtill den sedan 1974 olösta konflikten om Cypern.

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: