Med ryggen mot havet

Solen, havet, stränderna. Det är vad som lockar de flesta av oss till Grekland. Det är inte så konstigt. Men samtidigt är det synd, eftersom Grekland har så mycket mer att erbjuda. Den som vänder ryggen åt havet och ger sin in i landet kommer att få helt andra upplevelser.

Låt oss börja med naturen. I Grekland finns i princip alla sorters natur, från åker och äng till vulkaniskt månlandskap. Här finns snöklädda berg, sjöar och floder, dramatiska klippformationer, lummiga lundar… Grekland är helt enkelt ett perfekt land för utomhusvistelser – i synnerhet om du undviker den varmaste perioden, som normalt infaller från slutet av juni till slutet av september.  Men även i sommarhettan går det att njuta av naturen, med rätt förberedelser och lite sunt förnuft.

Naturen på de små öarna

Ute på öarna och i fastlandets kusttrakter blir havet förstås en del av upplevelsen. Att bestiga öns högsta berg, som ofta heter Profiti Ilias och har en kyrka eller ett kloster på toppen, ger utsikt i alla väderstreck över ön, det omgivande havet och intilliggande öar. Det är oftast ögonbedövande vackert och det finns som regel en vältrampad stig upp, eftersom många gör den traditionella vandringen upp till toppen på profeten Ilias namnsdag, som infaller 20 juli. Till en del, som de berömda klostren på Patmos och Santorini, finns det bilväg.

Många små öar, i synnerhet i Cykladerna, är ganska karga. Här finns inga sjöar eller vattendrag, vegetationen består mest av buskar och snår. Däremot finns ofta ett rikt djurliv, med fåglar, kaniner, ödlor, tamboskap, vackra fjärilar, samt en och annan orm, som sällan är giftig. På marken kryllar det av ätliga örter som timjan, rosmarin, mejram, mynta, oregano…

IMG_20180708_194229-EFFECTS
Solnedgång på Antikythera. Foto: John Göransson.

På de större öarna, som Rhodos, Lesbos, Chios och Korfu, är naturen mer varierad, med skogar, vattendrag och grönska. Det finns till och med en och annan insjö, även om det är ovanligt. Jag minns att vi en gång stötte på en liten damm på Lesbos, som var full av vattensköldpaddor.

På de allra största öarna, som Kreta i söder och Evia i norr, är variationen förbluffande. Här finns allt från öken till närmast tropisk regnskog. På en och samma dag kan du kasta snöboll, bada i havet och vandra i skogen. Den sorgligt nog överexploaterade Samariaravinen är ett bra exempel. Om man kommer till startpunkten i Olamlos i maj så ligger det ofta snö kvar däruppe och det är kallt som tusan. I ravinen forsar vårfloden fram genom grönskan, som blir allt kargare ju närmare havet man kommer, för att sluta med en sandstrand och klippor som störtar rakt ner i havet. Där uppe träffar du kanske klättrarna med sina rep, hjälmar och annan utrustning, där nere ligger turister i badkläder och bättrar på brännan.

SAMSUNG CSC
Imbrosravinen på Kreta. Foto: John Göransson.

Och sen har vi fastlandet. Här finns björnar, vargar och andra vilda djur. Stora sjöar, breda floder, höga berg… I Makedonien och på Peloponnesos breder vinfälten ut sig. Skogspromenad, bergsvandring eller en cykeltur mellan pittoreska byar? Det är bara att välja.

Djurliv

Om man beger sig till de norra och nordvästra delarna av Grekland går det att hamna i riktig vildmark, även om det alltid är ganska nära till civilisationen. Här kan man stöta på björn. Från att ha varit nästan helt borta räknar man nu med att det finns omkring 450 björnar i centrala och västra Makedonien. I Grekland finns också lodjur, vildsvin, vildgetter och andra sällsynta däggdjur. Det finns både fågelsjöar och fågelöar i Grekland som är hem för många olika fågelarter, en del av dem på tillfälligt besök vår och höst. Här finns en lista över ornitologernas favoritplatser.

rhdr
Björnvarning i norra Grekland. Foto: John Göransson.

Växter

Det finns nästan 7 000 vilda växtarter och underarter i Grekland, av dem är över 1 300 endemiska, vilket innebär att det bara är i Grekland de växer i vilt tillstånd. Landets klimat gör att många arter överlevde den istid som drabbade växtlivet för drygt 2 miljoner år sedan. Många av de endemiska växterna finns på öarna, mest rik på sådana är Kreta.

cof
Halkidiki, med Moiunt Athos i fjärran. Foto: John Göransson.

Människor

Jag är själv ingen stor naturfantast. Jag är tredje generationen stockholmare och jag är urdålig på att identifiera växter och djurarter, vilket märks på hur korta de avsnitten är i den här texten. jag nöjer mig med att ta in skönheten i naturen. Däremot är jag intresserad av de människor som har valt att bo utanför städerna. Vilka är de? Vad gör de här? Vad lever de av? Eftersom greker ofta är gästvänliga och nyfikna så kan jag oftast få svar på mina frågor. I de små byarna har de dessutom oftast gott om tid. Det har blivit många och långa samtal över en lunch eller ett glas vin, på knagglig grekisk/engelska blandad med gester och ibland papper och penna.

dav
Albanska vägarbetare på Antikythera. Foto: John Göransson.

I Sverige genomförde vi på 1700-talet och 1800-talet skiftesreformer. Alla landplättar som genom arvsskiften hade delats i allt mindre bitar slogs samman och bönderna fick byta ett gäng små tegar mot en stor landareal. Innan dess bodde nästan allt folk i byar, nu byggde de i stället gårdar på sin mark. Byarna tömdes på folk, butiker och värdshus slog igen. Sen kom industrialismen, urbaniseringen…

I Grekland hade man inga skiftesreformer. Än i dag är det vanligt att människor äger många tegar utspridda över ett stort område, från vinstockarna på bergsluttningen till hotellet vid stranden. Även greker som sedan generationer bor i Aten, USA eller Sverige äger ofta lite ärvd mark i sin gamla hembygd. En del av dem flyttar tillbaka tills sin by efter många år i storstan, till sjöss eller utomlands. Jag känner några av dem, de har länge varit vår länk till lokalbefolkningen, eftersom de oftast pratar utmärkt engelska och har familj kvar i byn.

DCIM/101MEDIA/DJI_0048.JPG
Vatolakkos, en av Chaniaregionens drygt 150 byar. Foto: John Göransson

I Sverige bor en fjärdedel av befolkningen utanför städerna, i Grekland är det en tredjedel. I byarna, även de minsta, finns ofta ett café som kan servera mat och erbjuda ett rum för natten, en butik och en kyrka, så det är lätt att hitta såväl lekamlig som andlig spis och en säng. Den svenska naturupplevelsen kräver oftast proviant och full campingutrustning, här räcker det oftast med bra skor, en vattenflaska och kläder för väder. Bara i Chaniaregionen finns omkring 150 byar att välja mellan.

Tyvärr har krisen och den åldrande befolkningen börjat påverka detta. Många små byar som tidigare hade ett litet café är numera hänvisade till större byar eller till de varubilar som kör kors och tvärs på landsbygden. Men fortfarande finns förvånansvärt mycket kvar, i synnerhet i turisttäta områden som Kreta och Rhodos. Där utgörs det främsta hotet mot bykrogarna av All Inclusive, som gör att allt färre turister ger sig ut på egna äventyr.

Att ta sig runt i Grekland

Bil

Det enklaste och snabbaste sättet att ta sig ut i naturen är förstås i hyrbil eller på scooter. Med Google Maps är det lätt att hitta, även om det finns vägar markerade i Google Maps som knappast går att köra på med en vanlig bil. Ett problem med hyrbilen är att det inte går att tacka ja till alla goda drycker man blir erbjuden i byarna. En fördel är att det går att fylla bakluckan med honung, ost, vin, tsiporo och andra lokalproducerade godsaker som brukar säljas i byarna eller längs vägkanten.

Buss

Grekland har ett finmaskigt bussnät. Problemen med det är att bussarna till de mindre byarna ofta går tvärtom mot vad vi vill, eftersom de finns för att de yngre ska kunna ta sig till skolan och för att de äldre ska kunna ta sig till stan. Det betyder att de ofta lämnar byn på morgonen och går tillbaka på eftermiddagen. En del utgår från stan, då ofta okristligt tidigt. De går sällan på helger. En bra sak med bussarna är att de oftast stannar vid byns café eller taverna. Här är en länk med info om alla regionala bussförbindelser. http://www.ktelbus.com/?module=default&pages_id=15&lang=en

bsh
Dags att kliva av och få i sig lite frukost. Foto: John Göransson.

Taxi

Det är ganska billigt att åka taxi i Grekland, om man inte ska åka väldigt långt.

Cykel

Det finns cyklar att hyra överallt i Grekland. Men det kan behövas starka ben och bra kondition, eftersom det är ont om slättland.

DSC_0471~2~2
Buss till Omalos, Cykel tillbaka, lunch i Lakki (bilden). Foto: John Göransson.

Båt

På många öar börjar naturen i princip direkt efter hamnen. Det finns ett eget inlägg om båtresor.

Kombinationer

Det går att ta cykeln på bussen. Ta båten till en ö och buss eller taxi till en by. Ta bussen till en by nära målet och fortsätt med taxi. Lasta cykeln på bussen. Så gör vi ofta. I synnerhet varianten buss upp, cykel ner. Ta den där eftermiddagsbussen upp till byn, vandra eller cykla lite i omgivningarna, ät en måltid och prata med folk. Rulla ner mot havet, stanna för en kopp kaffe eller en öl, avsluta med ett dopp. Kan man ha det bättre?

sdr
Båt till Antikythera, cykel runt ön. Foto: John Göransson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag tar gärna emot kommentarer!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.