2020 – Greklandsåret alla vill lägga bakom sig

Det är dags för Grekland All Exclusives nyårskrönika. Den skulle kunna bli kort: 2020 var ett år som de flesta helst hade sluppit uppleva. Men vi ska ändå titta lite närmare på vad som hände i Grekland detta märkliga år. Det blev några goda nyheter också.

---

Två saker dominerade nyhetsflödet i Grekland: Coronaviruset och de allt sämre relationerna med Turkiet. Kampen mot coronaviruset delar Grekland med resten av världen, i konflikten med Turkiet är det Grekland som drabbas, medan resten av EU och omvärlden försöker manövrera med diplomati, sanktioner, hot och likgiltighet.

Turkiet

Recep Erdogan har dragit Turkiet djupare ner i en avgrund av ökad islamism, svagare demokrati, sämre ekonomi, ökad fattigdom och sämre relationer med omvälden. Han är helt enkelt den muslimska världens version av Trump och Putin. Kom ihåg att det bor åtta gånger fler människor i Turkiet än i Grekland, så det är en David som står mot en Goliat. Grekland behöver hjälp av omvärlden, frågan är om den kommer att komma till undsättning.

Den här gången började det med att Turkiet deklarerade att landet tänkte börja exploatera områden mycket nära Grekland, för utvinning av olja och naturgas. Dessutom gick Turkiet in i Syrien. När EU hotade med sanktioner och frös tillgångar svarade Erdogan med att skicka hundratusentals flyktingar till gränsen mot Grekland. Nu gällde inte längre avtalet med EU, flyktingarna blev verktyg i en cynisk utpressningsmanöver.

Eftersom EU sedan 2015 håller stenhårt på regeln om första asylland blir alla som flyt till Grekland via Turkiet kvar i landet, de flesta i stora överbefolkade flyktingläger på Norra Egeiska öarna. Lägren var redan humanitära katastrofzoner, nu blev det än värre och det blev inte bättre av att höger- och vänsterextremister kom till ön för att ställa till oreda.

EU lättade på plånboken och betalade ut en del av de frysta bidragen och när pandemin slog till mot båda länderna avbröt Turkiet aktionen.

Nu blev det i stället ”kanonbåtsdiplomati” där ett ”forskningsfartyg” skickades till ön Kastellorizos närhet, eskorterat av stridsfartyg och helikoptrar. Grekland och Frankrike skickade egna stridsfartyg till området och nu började länderna prata om risken för en ”olycka” – i klartext att man skulle börja skjuta på varandra.

Beslutet av göra om den gamla grekisk-ortodoxa katedralen Hagia Sofia i Istanbul till moské ledde förstås till protester från hela den kristna världen.

Turkiets retorik och praktik har eskalerat under året och nu senast har regeringen börjat tala om att omförhandla det avtal från 1923 som fastställde gränsen mellan Grekland och Turkiet.

Flyktingarna

De fruktansvärda förhållandena i framför allt flyktinglägret Moria på Lesbos hade redan nått världspressen när Turkiet inledde sin aktion. Efter långa förhandlingar i EU kom ett förslag som skulle lätta på trycket för Grekland och samtidigt började man flytta flyktingar från öarna till fastlandet. När sedan flyktinglägret Moria förstördes i en brand som av allt att döma var anlagd av några boende så tvingades tusentals att sova utomhus. Pandemin fick världspressen att dra vidare och i dag talas det inte så mycket om saken, som knappast har blivit bättre. Dessvärre har frågan knäckt det mesta av grekernas en gång så berömda gästfrihet. När grekiska gränspatruller, mot internationell rätt, driver tillbaka asylsökande över gränsen så är det motsatsen till gästfrihet, hur goda skäl man än må tycka att det finns att agera så.

Exarchia

Striden mot kriminella människor och handlingar inom den grekiska vänstern tappades upp ordentligt när liberalkonservativa Nea Demokratia tog makten från vänsterpopulistiska Syriza. Striden ställdes på sin spets i ”fristaden” Exarchia i centrala Aten.

Den nya regeringen och Atens nya borgmästare inledde en aktion mot de olagliga husockupationerna i Exarchia. Lag och ordning  skulle återupprättas, de laglydiga medborgarna skulle få tillbaka sin stad. Anarkister och vänsterfolk protesterade förstås och kulmen nåddes 17 november, då rektorn på Atens Handelshögskola misshandlades av en pöbel som dessutom vandaliserade byggnaden.

Coronaviruset

Vi har skrivit många artiklar om kampen mot coronaviruset, så vi ska inte fördjupa oss i det här. Vi nöjer oss med en några punkter:

• Vid årsskiftet har grekerna levt med restriktioner i tio månader, varav nära fyra månader med lockdown och nästan lika många med utegångsförbud
• Nära 5 000 greker har dött i Covid-19. Mer än 4 000 av dem dog mellan 1 november och 31 december
• Turistsäsongen blev bara några veckor lång och intäkterna beräknas ha minskat med 80 procent
• Landets BNP beräknas ha krympt med 10,5 procent under 2020
• Trycket på sjukvård och intensivvård har varit mycket högt under hela hösten
• Regeringens kamp mot konspirationsteoretiker och anti-vaxare har hittills varit ganska framgångsrik. Även om många greker tror att siffrorna över insjuknade och döda är överdrivna följer de flesta reglerna och 70 procent säger att de tänker vaccinera sig.
• Grekerna gjorde ett stort tekniksprång och e-handlade, vieokonferensade och swipade sina kort överallt. Flera års försenad utveckling togs igen på några månader.
• Året slutade ändå i hoppfulhet. Vaccinationerna kom igång, antalet döda minskade stadigt och trycket på sjukvården minskade.

Nazisterna

Efter sommaren kom äntligen domarna mot de nynazister som stått åtalade för olika brott, bland annat mord och stämpling till mord. Domarna blev hårda, hela partiledningen och flera andra dömdes till mångåriga fängelsestraff. Det var kanske den enda ljuspunkten detta år – att det grekiska rättsväsendet slog fast att det går att stoppa nazism med juridiska medel. Det tog sju år från de första gripandena till den fällande domen. Det kan tyckas länge, men med facit i hand kan vi vara tacksamma för det grundliga arbete som polis, åklagare och domstolar till slut förde i mål.

Politiken

Greklands nya regering fick en tuff start, först med flyktingkrisen och därefter kampen mot Covid-19. Eftersom regeringspartiet Nea Demokratia har egen majoritet i parlamentet har regeringen kunnat fatta beslut utan att tillfråga oppositionen. Populariteten ökade fram till november, då det var dags för lockdown nummer två. Då insåg många att landets första lockdown hade varit ganska onödig, eftersom smittan knappt fanns i landet då. Enligt Pulse/Skai hade Nea Demokratia stöd av 50  procent av väljarna i mars/april,  i november var det nere på 44 procent. Konflikten med Turkiet har stärkt Nea Demokratias ställning och  partiet har fortfarande en betryggande ledning men det är ett stort tapp. Oppositionen har å andra sidan inte heller presterat särskilt mycket. Det tycks snarare vara gruppen osäkra väljare som har vuxit. Kampen mot laglöshet och politiskt våld har också stärkt regeringens ställning, i synnerhet i  Aten.

Turismen

Det blev förstås ett nattsvart år för turismen, trots stora insatser för att rädda det som räddas kunde. Staten presenterade ett ambitiöst program för att locka utländska turister och gav bort hundratusentals hotellrum till greker. Men när många av de mest populära turistorterna skruvade åt restriktionerna i mitten av augusti – bara någon vecka in i  grekernas semesterperiod – så tvärdog det mesta. Festligheterna 15 augusti, som är en av de största resdagarna i Grekland, ställdes in. När vi åkte hem från Chania i början av september var det inte många turister kvar i stan.

Sverige

Grekernas relationer med Sverige fick en allvarlig törn när regeringen och medierna berättade om landet där alla obesvärat festade på och spred smitta och död. Varje svensk som visade sig fick varningsklockorna att ringa och när TUI hade den dåliga smaken att trotsa flygstoppet för att lasta av ett fullsatt plan på Rhodos tog det hus i helvete. Rapporter om svenskarnas ”buffébesvikelse” gjorde inte saken bättre och turisterna fick hämtas hem med ett tomt plan från Arlanda. Kritiken tystnade i höstas när antalet döda i Grekland plötsligt var högre än i Sverige, trots alla restriktioner. Sedan 1 oktober har över 1 000 fler greker än svenskar dött i Covid-19.

Många svenskar grälade i sociala medier om huruvida man skulle få resa någonstans och de moralistiska övertonerna var stundtals plågsamma. Dessutom tycktes många tro att pandemin är en landskamp, inte  en global katastrof. Det var tråkigt att se hur pandemin, som borde ha svetsat oss samman, lockade fram det sämsta hos många människor.

Skatterabatter

Greklands beslut att införa en särskild pensionärsskatt för inflyttade skapade stort intresse. Senare beslutades också om skatterabatt för yrkesverksamma.

Grekland All Exclusive

Året kan sammanfattas med två ord: succé och katastrof. Succén bestod i den stora publikökningen. Jämfört med förra året har mer än trefaldigat antalet besökare. Katastrofen bestod i att annonsintäkterna gick ner till noll, eftersom nästan ingen bokade resor till Grekland. Vi bytte tillbaka till standardannonser från Google, men de genererar väldigt  små intäkter. Så Grekland All Exclusive är och förblir ett ambitiöst sidoprojekt, finansierat av andra intäkter. 2020 blev också det år då vi tillbringade minst tid i Grekland på många år.

Grekland All exclusive har under året utvecklats till den snabbaste och mest tillförlitliga källan för nyheter om Covid-19 i Grekland. Totalt har vi publicerat 79 artiklar i ämnet. I oktober började vi med dagliga uppdateringar av Covid-19-läget. Greklands regering har fattat många väldigt kortsiktiga beslut under året och vi ville samla allt i en och samma text, som uppdateras minst en gång per dag. Det har varit den mest lästa texten tre månader i rad. Årets mest lästa artikel är vår guide till hur man fyller i PLF-blanketten inför Greklandsresan.

Sociala media

De båda Facebookgrupperna Grekland All Exclusive och Bo I Grekland tuffar på. I synnerhet Bo i Grekland, som har fyra gånger fler medlemmar i dag än vid årsskiftet 2019/2020. En stor del av uppgången beror förmodligen på de skatterabatter för inflyttade den grekiska regeringen beslutade om under året.

Grekland All Exclusive har ökat med 67 procent under samma tid och blev omsprungen av Bo i Grekland frampå senhösten. Det får anses bra, med tanke på att så få kom iväg till Grekland i år.

Vi har ett Twitterkonto och ett Instagramkonto också, men där händer det inte så mycket. Tiden räcker inte till, helt enkelt.